allteanna

Som ni vet är jag sjuk. Och då tycker jag man får gnälla och tjata. Så nu tänkte jag tjata lite om Kairo och vår resa dit. Det jag framförallt vill tjata om är att det är så himla få dagar kvar till vi åker! Jag kan inte fatta att det redan är torsdag. Det känns nästan som att räkna ner till dommedagen. Vad som kommer hända efter denna dag reflekterar jag sällan över, men mina tankar cirkulerar ständigt kring hur jag ska klara av allting fram till dess.

Och det känns liksom som ingen reagerar. Jag vill bara ruska om mina närmaste och säga "Hallå! Söndag! Kairo!". Men egentligen är det väl jag själv som behöver det uppvaknandet. Eftersom jag inte ens har hunnit skapa mig en mental bild av hur staden ser ut så tänkte jag bjuda på lite riktiga bilder istället.





I den här staden kommer jag befinna mig från och med måndag morgon. Det blir jag och 14,9 miljoner andra. Nej, det kan inte stämma. Inte jag. Inte där.

Jag får hjärtklappning. Börjar sakta inse att jag ska iväg på en otroligt spännande resa. Jag känner mig rädd och samtidigt lycklig över att få uppleva allt detta med min älskade pojkvän. Oavsett om resan i efterhand kommer summeras som "lyckad" eller "misslyckad" så är det en upplevelse som jag alltid kommer värdesätta, eftersom vi gjorde det ihop. Om du inte vet det O, så älskar jag dig av hela mitt hjärta!