allteanna

Jag har ett förråd på Sveavägen (i gatuplan) vid McDonalds. Jag ska flytta och förrådet ska tömmas. Till hjälp har jag mamma, pappa och syster. När vi fyllt bilen och  tömt ungefär halva förrådet ser vi en vit nedgången sportbil från 80-talet. Den står längst in i förrådet och har skyddande tyg över sig. Plötsligt kommer jag på något som jag lyckats borttränga under de tre år jag haft förrådet. Nämligen att jag sett en människofot under bilen. Jag minns nu hur det hade tagit flera veckor att bli av med den mentala bilden. Jag hade blivit så chokad då att jag hade låtsats som ingenting. Men nu kom jag alltså ihåg allt.

Och jag säger till min syster att det verkar vara en fot som sticker ut under bilen. Hon går fram och drar helt sonika av skon på foten. Skon ser ut att vara i herrstorlek men modellen är kanske mer för kvinnor. Och det går upp för mig att det ligger en död människa några meter framför mig. Chokad reagerar jag som förra gången, jag låtsas som ingenting. Min syster har åkt iväg i mammas bil och jag försöker stänga förrådet. Det var krångligt och jag gör hela tiden fel. Men tillslut är det stängt. Men precis när jag ska gå för att sätta mig i pappas bil, åka hem och förhoppningsvis glöma allt vad lik heter så märker jag att dörren till förrådet har börjat brinna. Jag försöker kväva elden genom att slå på den med min handskbeklädda hand men ingenting hjälper. Till och med min halsduk börjar brinna men den elden lyckas jag i alla fall släcka genom att lägga den i en snödriva.

Ingen i närheten har ännu märkt att det brinner och i panik småspringer jag till pappas bil som är parkerad vid Handelshögskolan. När vi kört några meter berättar jag att förrådet börjat brinna. Pappa vänder huvudet mot mig i passagerarsätet och tittar förskräckt. Jag lugnar honom genom att säga att vi redan tagit de viktigaste sakerna därifrån. Han verkar lugnad, men det är inte jag. Sakta men säkert inser jag nämligen vad som kommer hända. Brandkåren kommer hitta människoben i askan. Polisen kopplas in. Med hjälp av två telefonsamtal vet de att förrådet tillhör mig. Jag blir kallad på förhör. Ingen tror mig när jag säger att liket legat där hela tiden och att jag inte har något med det att göra. "Men varför satte du då eld på förrådet?" undrar förhörsledaren. Jag svarar att det inte var meningen och polisen tittar menande på varandra. Alla bevis talar mot mig.

Jag och mamma står utanför hennes port. Med gråten i halsen förklarar jag att jag riskerar ett stort antal år bakom lås och bom. Fängelse. Alla kommer tro att jag är en mördare. "Men tänk om de inte får reda på att det är mitt förråd?" säger jag något hoppfullt till mamma. Men hon svarar att det kommer de få reda på. "Men då hamnar jag i FÄNGELSE" säger jag i panik. Mamma kramar mig och säger att jag borde kunna få böter och att polisen borde inse att jag inte har något motiv och att jag därför inte har dödat människan under bilen. Jag funderar på att be att få ta ett lögndetektortest. Men använder de ens sådan utrustning i Sverige? Och vad ska O säga om den här härvan? Kommer det förstöra hans juristkarriär att hans flickvän blivit misstänkt för mord?


Sedan vaknade jag och kunde inte somna om. Sensmoralen i denna dröm verkar vara att ta tag i alla problem på en gång. Hittar du ett lik i ditt förråd när du flyttar in -ring polisen direkt.