allteanna

För exakt ett år sedan började jag blogga. Så här lät det då:

"Det blev... en blogg!

Ja, då har man tagit steget, nu är man en av alla dem som bloggar. Känns lite skrämmande. Så varför har jag egentligen börjat? Min pojkvän tycker jag är helt knäpp, och jag kan väl erkänna att jag har mina invändningar själv. Töntigt nog handlar det nog till stor del om ett behöv att skriva av sig titt som tätt. Det är ju inte alltid som folk runt omkring en har lust att lyssna. Ja, ja, jag ska inte börja analysera det här utan bara konstatera att här är den, min blogg.

Vad jag ska skriva om vet jag inte riktigt ännu. Kanske vad som har hänt under dagen eller vad som cirkulerar i mitt huvud. Vi får se. Återkommer när jag vet."

Och jag är väl fortfarande kvar i dessa tankar, jag vet helt enkelt forfarande inte vad bloggen ska handla om, vad jag ska skriva. Men det blev en blogg i alla fall. En blogg som skänkt mig mycket glädje (och varit ett underbart tidsfördriv). Och trots att jag inte har många läsare, så ökar antalet sakta men säkert för varje månad (tack för att ni finns!). Sådant gör mig otroligt glad, likaså era kommentarer, snälla som elaka (även de som får mig att gråta). Ibland har jag blivit missförstådd men jag har också i bloggen fått en möjlighet att förklara mig och berätta hur jag tänker. Ni kan räkna med ytterligare ett år med ca 2,3 blogginlägg per dag.

Så hipp hipp hurra!