allteanna

Hej gott folk, jag lever.



Dagen har bjudit på både en fantastisk överraskning och ett tråkigt faktum. Vi tar det roliga först va? Det tycker jag i alla fall. Här kommer det. Jag och min pojkvän åkte till lilla M:s dop i förmiddags. I vackra Uppenbarelsekyrkan i Aspudden fick han vatten på sin lilla skalle och han var världens gulligaste och bara log, tycktes gilla att stå i centrum. När cermonin närmade sig slutet sa prästen "men vi är inte rikigt klara ännu..." varpå jag hysteriskt väser om och om igen i min pojkväns öra "herregud, de gifter sig, de gifter sig, de GIFTER SIG". Och mycket riktigt, när dopet plötsligt blev en vigsel chokades 90 % av gästerna och fler än jag började gråta. När sen vigseln var över och chocken lagt sig bjöds det på lunch samt kaffe och kaka (och marängsvich!) i församligshemmet. Underbart trevligt och vackert var det. 

Men feber gjorde att jag hade svårt att njuta fullt ut och nu kommer vi osökt in på dagens tråkiga. Jag är sjuk. Jag fullkomligt hatar att vara sjuk. Och jag hatar det ännu mer när det resulterar i att det inte blir någon middag med Klara och Benjamin som jag hade sett fram mot hela veckan. Ja, ni förstår.

Nu har jag precis sovit i två timmar (jag var helt slut efter dopet och vigseln) och ätit middag. Och nu ligger jag i soffan och väntar på att min pojkvän ska komma hem med hyrfilm och ingredienser till alla huskurer ni föreslagit. Tusen tack för det, ni är allt bra gulliga!