allteanna

Fy tusan vad härligt det kan vara att ro ibland. Det ska jag nog göra oftare. Att segla är inte heller helt fel. Det är roligast av allt.



När jag slutade på dagis skrev fröknarna dikter om var och en av barnen som skulle sluta. De lästes upp inför alla föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar på avslutningsdagen och det barn som kände igen sig i beskrivningen i dikten skulle ställa sig på stolen bakom sig. Tillslut stod vi alla på stolar. Det var en stor dag. Jag var finklädd. Blommig volangkjol i pastellfärger med tillhörande blus. Vita strumpbyxor med blodröda rosor. Röda lackskor med svart rosett. Rosa diadem. Jag kände mig fin (förrutom i håret som skulle varit lockat). Men till saken. Jag måste nog säga att dikten de läste om mig fortfarande stämmer in rätt bra.

"En seglartjej som dansar balett,
du klär gärna ut dig och kramas titt som tätt
gröt är något du verkligen gillar,
i Rödaberg saknar du nog Grönas killar."

Vad tycker ni? Är jag bara en större version av mig själv som sexåring?

Förresten, min dag i korthet: Slöat, handlat, jobbat i Skärholmen, fikat och hängt hemma hos B, slöat. Inte illa.