allteanna

Efter relativt sätt tråkiga Lohme satte vi segel och kurs mot Sassnitz som visade sig vara en livlig fiskehamn. Vi tog en långpromenda upp till själva samhället och på kvällen bjöd pappa på en fiskrestaurang nere vid hamnen. Söndag förmiddag ägnades åt städning innnan nästa besättning skulle ta över och sedan tog jag en taxi till färgan som tog mig till Trelleborg.








Hamnen var full av fiskebåtar som sålde diverse fiskburgare och liknande.

Nu kommer del två av semesterbilderna. Vet inte hur intresserade ni är egentligen, men det struntar jag i. Ni får stå ut. Efter Bornholm seglade vi 14 timmar till Vitte, en hamn på ön Hindensee som ligger strax väster om Rügen. Vi kom fram vid åtta-tiden och efter en efterlängtad middag gick jag, pappa och Kajsa på en kort promend för att se lite av omgivningarna.


Strand på Hidensees västsida.



Nästa dag hyrde vi cyklar och utforskad vidare. Vi började med ett bad på stranden (som var full av tyska nudister), sedan lunch och en anträngade cykeltur upp till en gammal vacker fyr på öns nordspets. Tyvärr glömde jag kameran i båten. Dagen därpå sa vi hejdå till vårt seglingssällskap (som skulle vidare till den danska ön Mon och sedan tíllbaka till den svenska kusten) och styrde mot Lohme på själva Rügen.




Lohme.






I jämförelse med de andra hamnarna kändes Lohme ganska tråkigt och väldigt dött.

På vissa sätt är jag nog ganska vuxen ändå. Jag har t ex ett ICA-kort som jag försöker komma ihåg att använda när jag handlar lunchmat på ICA i NK. Men plötsligt funkade inte kortet, det hände ingenting när jag drog det. Totalt avmagnetiserat. Så jag suckade och har inte använt det sedan dess. Och jag är inte så vuxen att jag på en gång ringde ICA:s kundservice och bad om ett nytt kort. Men när jag kom hem idag så hade jag fått ett sprillans nytt kort. Och i det medföljande brevet stod de att de hade noterat att jag hade problem med kortet...! Så då hade de helt sonika skickat ett nytt och jag slapp ringa det där tråkiga samtalet. Fiffigt va?

Men sen kan man ju vända på steken och fråga sig vilken stenkoll ICA har på sina kunder egentligen. Vad mer noterar de att jag har gjort?

Nu kommer äntligen lite bilder från semestern. Det visade sig att det fanns så många bilder att jag får ta och dela upp det. Men vi tar det i kronologisk ordning. Semestern började med en bilresa ner till Simrishamn där de två båtarna (pappas och V:s) bytte besättning. Vi la ganska omgående loss och seglade över till Bornholm. Jag tog rollen som rorsman och seglade (såklart) om V. Det kändes som en bra början på semestern. Det finns nog inget annat tillfälle när jag blir så tävlingsinriktad som när jag kliver ombord på en segelbåt. Då blir jag rätt kaxig faktiskt.


Jag dokumenterar omseglingen med en bild.

På Bornholm la vi till i Allinge, en underbar liten hamn med allt man kan önska i närheten, mataffär, cykeluthyrning, restauranger m.m. I Allinge njöt vi ett par dagar innan det var dags att ge sig vidare.


Vi cyklade bl. a till Sandvig Strand.


Bornholms egen flagga.


Vi spelade volleyboll.


Och cyklade till Hammershus.














Allinge hamn.



Fortsättning följer.

Hej hurrni. Nu är jag tillbaka i stan. Kom redan i söndags kväll men jag har tyvärr dragit på mig en rejäl förkylning så jag har helt enkelt inte orkat skriva. Dessutom blir man måttligt trött av att jobba efter en semestervecka. Men bättre sent än aldrig, och nu sitter jag ju faktiskt här på min lunch och visar att jag lever. Veckan har varit fantastiskt bra (jag ska visa lite bilder och berätta mer ikväll).

Vet ni vad jag ser fram mot nu när seglingssemestern är över? Jo, fyra dagar i Köpenhamn i mitten av augusti med min pojkvän! Vi har redan bokat flyg och hotell så nu är det bara att luta sig tillbaka och hoppas att de här tre veckorna går fort.
Vi hörs senare. Lovar.

Md dessa ord säljer man tydligen choklad i Tyskland.

Det har precis slutat regna här i Lohme på Rügen dit vi seglat idag. Vi lyssnar på Nina Simone och dricker te som belöning efter ett städprojekt modell större. Imorgon seglar vi vidare till Sassnitz.

Vi hyrde cyklar och tog oss bl a upp till fyren, där vi fick en magnifik utsikt. Innan dess hann vi bada (varning för alla tyska nudister) och besöka ett kafé vid stranden.

Nu är vi framme i Vitte (v uttalas som f tydligen) utanför Rügen, Tyskland, efter en 14 timmars lång segling. Trötta men på gott humör.

Vi sitter i sittbrunnen och åtnjuter en drink innan maten. Känner mig något stekt men nöjd.

Nu sitter vi på strandrestaurangen och åter tapas och dricker öl. Vi har precis spelat volleyboll och badat.

Kittad och laddad för att lämna Simrishamn för Bornholm och dansk mark. Hoppas vi slipper kulingvindarna bara.

Hej alla glada (och ni andra med förresten)! Idag avklarade jag sista dagen på jobbet innan semestern som börjar imorgon. I en hel vecka ska jag segla med far och syster (och ett par andra båtar inklusive besättning). Klockan sju imorgon bitti bär det av i bil ner till Skillinge i Skåne där vi ska hoppa ombord. Sedan sätter vi antagligen kurs mot någon dansk ö. Lite söderhavet hoppas jag.

Som ni förstår så kommer det bli lite tunnsått på bloggfronten, men det är ni väl i och för sig ganska vana vid vid det här laget. Men lite mms-bloggande kommer jag bjuda på i alla fall. Och sedan när jag kommer hem lovar jag att redogöra för alla äventyr och visa bilder av lite bättre kvalité.

Igår hade jag en underbart trevlig kväll förresten. Efter jobbet mötte jag upp L och T, vi tog en promenad hem till mig (oss?) och satte oss sedan med vin, take away-mat och O på innergården. Väldigt okomplicerat och avslappnat. Och väldigt trevligt. De där tjejerna borde man träffa oftare.

Idag har jag lämnat kemtvätt, jobbat, fixat med pappas räkningar och druckit vin med B. Lite för mycket vin till och med. Men det var underbart. Nu ska jag sluta prata goja och gå och lägga mig. Ja, det borde jag göra, Nä. Imorgon ska jag jobba (såklart) och sedan blir det spelkväll här. Brädspel är ju en sjukt underskattad umgångesform 2009. Så det ska vi ägna oss åt imorgon kväll. Men nu väntar boken och sömn.  

Borde jag visa er bilder på lägenheten?

Efter jobbet idag gick jag och min pojkvän raka vägen (nej, nu ljuger jag, det blev ett kort pit stop i Kungsträdgården med E först) hem till B för middag med K som var på besök från USA. Vi hade mycket trevlig och åt god mat. Men nu är vi hemma igen. Att man kan längta så mycket efter att komma hem. Det blir väl lätt så när man bor i den perfekta lägenheten. Här vill jag bo länge.

Igår mötte jag förresten upp min pojkvän efter hans jobb för att köpa rullgardin eller jalusi till sovrummet. Väl på Åhléns City kom vi på att det hade varit smart att mäta fönstret först... Hur blond får man bli egentligen?

Jag är som sagt dålig på att blogga numera. Jag väntar in vardagen antar jag. Och snart är den nog här, lägenheten börjar se ut som ett hem tidning, hemförsäkring m.m. är fixat. Och alla har fyllt år, för den här gången i alla fall. Men eftersom jag har varit så dålig på att blogga på sista tiden tänkte jag nu ge er en liten genomgång av en del av det som hänt i mitt liv. Vissa saker kanske blir upprepningar, men det klarar ni väl av? Nåväl.

Kommer ni ihåg modevisningen som jag gick för ett par veckor sedan? Hur som helst drar jag den historien lite mer utförligt nu. Jag råkade alltså säga att jag kunde vara mannekäng på en modevisningen som anordnades av mitt jobb. Jag var övertygad att det typ handlade om att visa upp den senaste kollektionen för huvudkontoret, så att de kunde välja vad de ska köpa in. "Varför inte?" tänkte jag och sa att jag kunde ställa upp. Men när jag väl hade lovat det så kom det fram att modevisningen skulle äga rum på Golden Hits-sommarpremiär inför 400 gäster. Ja, ni läste rätt. Men det var ju bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Och jag och de andra modellerna hade riktigt roligt när vi provade kläder, smikade oss och fixade håret. Och vi blev mycket väl omhändertagna av gulliga Richard Herrey (ja, en kändis!) som numera bossar över Golden Hits. När det väl var dags för eldprovet (att gå i skyhöga klackar och bli granskad från topp till tå av några hundra salongsberusade 35-åringar) var jag så nervös att mina ben skakade. Det var på gränsen till att jag bad om en drink. Men jag klarade det och publiken var väldigt snäll och applåderade hela tiden. Sammanfattningsvis har jag lärt mig två saker av denna upplevelse, 1) ta reda på vad du tackar ja till, 2) man klarar mer än man tror.

Vad har hänt mer? Jo, Kajsa har ju fyllt år. Det firade jag, Kajsa, min pojkvän, N och mamma med en utmärkt middag på restaurang Café Piastowska på Tegnérgatan 5. I en liten mörk lokal (fast det finns tydligen också en undervåning) med ikonbilder på väggarna och vita spetsdukar på borden blir man serverad polsk husmanskost av en äldre kvinna som utan krusiduller berättar vad köket har att erbjuda. Dessutom hade de extremt plånboksvänliga priser. Det kändes verkligen som vi satt på någon av alla mysiga restauranger i Krakows judiska kvarter igen.

Två dagar (lördag) senare var det dags för min 25-årsdag som i mångt och mycket präglades av VÄSKAN. Jag fick nämligen världens finaste Marc Jacobs-väska av världens bästa pojkvän. Jag får alltid de bästa presenterna av honom, men den här gången överträffade han verkligen sig själv. Ja, ni ser den ju i föregående inlägg. Efter frukost och VÄSKAN gick jag till jobbet (med VÄSKAN). Efter jobbet blev jag hämtad av min pojkvän för en kort shoppingtur på Clas Ohlson och sedan promenad hem (med obligatoriska stopp i några butiker men inga inköp). På kvällen hade jag beställt middag hos mamma med familjen (d v s mamma, Kajsa, pojkvän, C och B). Och jag fick ännu fler presenter. Av mamma, mormor och pappa fick jag pengar (det önskar jag mig alltid numera) och av Kajsa fick jag en jättesnygg plånbok från Svenskt Tenn med Josef Franks Manhattan-mönster på samt en svart nätklänning (design Kajsa). Helt perfekta presenter. Av C fick jag en bok (Alex Shulmans bok om hans pappa) och god choklad, av E&G underbara blommor och av B en härligt fluffig morgonrock. Jag och min pojkvän fick även ett par inflyttningspresenter (nya kuddar och två kortlekar från Svenskt Tenn med Josef Frank-mönster på). Mycket presenter blev det. Och visst kompletterar de varandra? Jag tycker jag får bättre och bättre presenter för varje år, varje gång jag fyller år överträffar föregående år. Jag undrar när det kommer sluta..?

Idag är jag ledig (förrutom några timmars jobb på universitetet i eftermiddag. Hittills har jag varit på en kort löprunda (första gången sedan Kairo) och nu ska jag tappa upp ett bad (premiärdopp i nya lägenheten). Det verkar som livet leker.

I say no more...

Idag säger jag godnatt med Michaels bästa låt. Sov gott på er.

Det blir inte mycket bloggande när man är nyinflyttad och allt går i ett. Men nu får ni ett par rader innan jag måste springa till jobbet (i ösregnet) om tio minuter. Idag fyller världens bästa lillasyster år (min alltså), så HURRA FÖR KAJSA! Efter jobbet bär det av till någon restaurang för att fira henne. Men nu måste jag verkligen borsta tänderna och gå iväg. På återseende.

Hej alla! Jag lever. Livet har kretsat kring flytten så bloggen har tyvärr kommit i andra hand. Men det kommer bli bättre. Kanske inte på en gång, men det kommer bli bättre. Jag har som sagt flyttat nu. Det står fortfarande kartonger överallt men vi har verkligen gjort stora framsteg på den fronten sedan vi flyttade in. Och det känns overkligt och helt naturligt på en och samma gång. Konstigt va?

Nu måste jag springa till jobbet men vi hörs nog ikväll.

OCH ETT STORT TACK TILL ALLA SOM HJÄLPT OSS!

Att shoppa fotriktiga skor är inte det lättaste må jag säga. Och vad dålig bilden blev...

Tidigt imorgon bitti börjar flytten. Först åker vi ut till Mörby för att packa in allt i flyttbilen, sen förbi mäklarkontoret för att skriva papper och få nycklarna, efter det vidare till lägenheten och in med allt innan jag måste gå till jobbet halv ett. Det blir nog rätt svettigt. Wish me luck.