Lite om allt
Jag är som sagt dålig på att blogga numera. Jag väntar in vardagen antar jag. Och snart är den nog här, lägenheten börjar se ut som ett hem tidning, hemförsäkring m.m. är fixat. Och alla har fyllt år, för den här gången i alla fall. Men eftersom jag har varit så dålig på att blogga på sista tiden tänkte jag nu ge er en liten genomgång av en del av det som hänt i mitt liv. Vissa saker kanske blir upprepningar, men det klarar ni väl av? Nåväl.
Kommer ni ihåg modevisningen som jag gick för ett par veckor sedan? Hur som helst drar jag den historien lite mer utförligt nu. Jag råkade alltså säga att jag kunde vara mannekäng på en modevisningen som anordnades av mitt jobb. Jag var övertygad att det typ handlade om att visa upp den senaste kollektionen för huvudkontoret, så att de kunde välja vad de ska köpa in. "Varför inte?" tänkte jag och sa att jag kunde ställa upp. Men när jag väl hade lovat det så kom det fram att modevisningen skulle äga rum på Golden Hits-sommarpremiär inför 400 gäster. Ja, ni läste rätt. Men det var ju bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Och jag och de andra modellerna hade riktigt roligt när vi provade kläder, smikade oss och fixade håret. Och vi blev mycket väl omhändertagna av gulliga Richard Herrey (ja, en kändis!) som numera bossar över Golden Hits. När det väl var dags för eldprovet (att gå i skyhöga klackar och bli granskad från topp till tå av några hundra salongsberusade 35-åringar) var jag så nervös att mina ben skakade. Det var på gränsen till att jag bad om en drink. Men jag klarade det och publiken var väldigt snäll och applåderade hela tiden. Sammanfattningsvis har jag lärt mig två saker av denna upplevelse, 1) ta reda på vad du tackar ja till, 2) man klarar mer än man tror.
Vad har hänt mer? Jo, Kajsa har ju fyllt år. Det firade jag, Kajsa, min pojkvän, N och mamma med en utmärkt middag på restaurang Café Piastowska på Tegnérgatan 5. I en liten mörk lokal (fast det finns tydligen också en undervåning) med ikonbilder på väggarna och vita spetsdukar på borden blir man serverad polsk husmanskost av en äldre kvinna som utan krusiduller berättar vad köket har att erbjuda. Dessutom hade de extremt plånboksvänliga priser. Det kändes verkligen som vi satt på någon av alla mysiga restauranger i Krakows judiska kvarter igen.
Två dagar (lördag) senare var det dags för min 25-årsdag som i mångt och mycket präglades av VÄSKAN. Jag fick nämligen världens finaste Marc Jacobs-väska av världens bästa pojkvän. Jag får alltid de bästa presenterna av honom, men den här gången överträffade han verkligen sig själv. Ja, ni ser den ju i föregående inlägg. Efter frukost och VÄSKAN gick jag till jobbet (med VÄSKAN). Efter jobbet blev jag hämtad av min pojkvän för en kort shoppingtur på Clas Ohlson och sedan promenad hem (med obligatoriska stopp i några butiker men inga inköp). På kvällen hade jag beställt middag hos mamma med familjen (d v s mamma, Kajsa, pojkvän, C och B). Och jag fick ännu fler presenter. Av mamma, mormor och pappa fick jag pengar (det önskar jag mig alltid numera) och av Kajsa fick jag en jättesnygg plånbok från Svenskt Tenn med Josef Franks Manhattan-mönster på samt en svart nätklänning (design Kajsa). Helt perfekta presenter. Av C fick jag en bok (Alex Shulmans bok om hans pappa) och god choklad, av E&G underbara blommor och av B en härligt fluffig morgonrock. Jag och min pojkvän fick även ett par inflyttningspresenter (nya kuddar och två kortlekar från Svenskt Tenn med Josef Frank-mönster på). Mycket presenter blev det. Och visst kompletterar de varandra? Jag tycker jag får bättre och bättre presenter för varje år, varje gång jag fyller år överträffar föregående år. Jag undrar när det kommer sluta..?
Idag är jag ledig (förrutom några timmars jobb på universitetet i eftermiddag. Hittills har jag varit på en kort löprunda (första gången sedan Kairo) och nu ska jag tappa upp ett bad (premiärdopp i nya lägenheten). Det verkar som livet leker.
Kommer ni ihåg modevisningen som jag gick för ett par veckor sedan? Hur som helst drar jag den historien lite mer utförligt nu. Jag råkade alltså säga att jag kunde vara mannekäng på en modevisningen som anordnades av mitt jobb. Jag var övertygad att det typ handlade om att visa upp den senaste kollektionen för huvudkontoret, så att de kunde välja vad de ska köpa in. "Varför inte?" tänkte jag och sa att jag kunde ställa upp. Men när jag väl hade lovat det så kom det fram att modevisningen skulle äga rum på Golden Hits-sommarpremiär inför 400 gäster. Ja, ni läste rätt. Men det var ju bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Och jag och de andra modellerna hade riktigt roligt när vi provade kläder, smikade oss och fixade håret. Och vi blev mycket väl omhändertagna av gulliga Richard Herrey (ja, en kändis!) som numera bossar över Golden Hits. När det väl var dags för eldprovet (att gå i skyhöga klackar och bli granskad från topp till tå av några hundra salongsberusade 35-åringar) var jag så nervös att mina ben skakade. Det var på gränsen till att jag bad om en drink. Men jag klarade det och publiken var väldigt snäll och applåderade hela tiden. Sammanfattningsvis har jag lärt mig två saker av denna upplevelse, 1) ta reda på vad du tackar ja till, 2) man klarar mer än man tror.
Vad har hänt mer? Jo, Kajsa har ju fyllt år. Det firade jag, Kajsa, min pojkvän, N och mamma med en utmärkt middag på restaurang Café Piastowska på Tegnérgatan 5. I en liten mörk lokal (fast det finns tydligen också en undervåning) med ikonbilder på väggarna och vita spetsdukar på borden blir man serverad polsk husmanskost av en äldre kvinna som utan krusiduller berättar vad köket har att erbjuda. Dessutom hade de extremt plånboksvänliga priser. Det kändes verkligen som vi satt på någon av alla mysiga restauranger i Krakows judiska kvarter igen.
Två dagar (lördag) senare var det dags för min 25-årsdag som i mångt och mycket präglades av VÄSKAN. Jag fick nämligen världens finaste Marc Jacobs-väska av världens bästa pojkvän. Jag får alltid de bästa presenterna av honom, men den här gången överträffade han verkligen sig själv. Ja, ni ser den ju i föregående inlägg. Efter frukost och VÄSKAN gick jag till jobbet (med VÄSKAN). Efter jobbet blev jag hämtad av min pojkvän för en kort shoppingtur på Clas Ohlson och sedan promenad hem (med obligatoriska stopp i några butiker men inga inköp). På kvällen hade jag beställt middag hos mamma med familjen (d v s mamma, Kajsa, pojkvän, C och B). Och jag fick ännu fler presenter. Av mamma, mormor och pappa fick jag pengar (det önskar jag mig alltid numera) och av Kajsa fick jag en jättesnygg plånbok från Svenskt Tenn med Josef Franks Manhattan-mönster på samt en svart nätklänning (design Kajsa). Helt perfekta presenter. Av C fick jag en bok (Alex Shulmans bok om hans pappa) och god choklad, av E&G underbara blommor och av B en härligt fluffig morgonrock. Jag och min pojkvän fick även ett par inflyttningspresenter (nya kuddar och två kortlekar från Svenskt Tenn med Josef Frank-mönster på). Mycket presenter blev det. Och visst kompletterar de varandra? Jag tycker jag får bättre och bättre presenter för varje år, varje gång jag fyller år överträffar föregående år. Jag undrar när det kommer sluta..?
Idag är jag ledig (förrutom några timmars jobb på universitetet i eftermiddag. Hittills har jag varit på en kort löprunda (första gången sedan Kairo) och nu ska jag tappa upp ett bad (premiärdopp i nya lägenheten). Det verkar som livet leker.
Kommentarer
Trackback
