allteanna

Jag känner mig nästan helt tillfreds med tillvaron. Hostmedicinen är god. Hotellrummet är svalt. Bra frukost i magen. Fungerande mobil. Bredband. Om ett par timmar ska vi åka till K i Dokki och äta fisklunch. Livet är snällt och jag har nästan semester.

Men. Det finns ju alltid ett men. Molnet på himlen idag är att AUC (American University of Cairo), där min pojkvän ska plugga, säger att de inte alls fått hans terminsavgift á 60 tusen. För att behålla sin plats måste han senast imorgon visa ett kvitto på överföringen. Att det alltid ska vara lite trassel i början. Bara vi kan få tag i min pojkväns mamma, så går det nog att faxa ett kvitto, men värmen gör en minst sagt mindre tålmodig med problem och tjafs. Men det kunde varit värre. De kunde ha sagt att hans plats gått till någon annan för längesedan. 

Jag tänkte ha som ambition att i så stor utsträckning som möjligt ger er en ny bild i varje inlägg. Efter som jag inte varit utanför rummet idag så får ni hålla tillgodo med en bild från igår kväll.

 
Skylt utanför vårt hotell. Jag skrattade och trodde att man inte fick spela trumpet, men min världsvana pojkvän förklarade att skylten betyder att man inte får använda biltutan.