allteanna

Äntligen är min pojkvän nästan frisk. Vi började dagen med en prommenad till postkontoret här i Zamalek. Det var tyvärr stängt så vi gick vidare till ett galleri istället. Där hängde en riktigt fin tavla, en trots att det mesta är väldigt billigt i Kairo så var inte den det. Synd. Sen blev det lunch på Didos, en mindre kedja som serverar pasta mycket billigt. Och hör och häpna, sen pluggade jag faktiskt i en hel timme! Kan ni tänka er?! Min pojkvän brukar mumla något om att jag har väldigt svårt att koncentrera mig längre perioder och det stämmer väl att jag kan vara lite dampig när det kommer till att plugga, så det var ett stort framsteg. Bara det inte går mig åt huvudet och jag inte pluggar i en vecka... Men nu har jag bestämt mig, jag ska plugga lite varje dag, så kan jag göra annat sen med gott samvete. Det låter bra va?

Efter en hel timmes plugg tog vi en taxi till den stora marknaden Khan al-Khalili som ligger i Islamic Cario. Först gick vi in till höger och blev direkt tillsagda av en egyptier att "turist-marknaden" var till vänster. Men vi bestämde oss för att spana in den här delen av marknade i alla fall. Efter lite irrande där insåg vi att vi nog inte kommit rätt. Det kändes som att vara i en kåkstad förrutom att det fanns lite varor att köpslå om. Folk var halta och lytta och gränderna var fyllda med gammal mat som katterna och flugorna kalasade på.



Jag vill så gärna acceptera allt, försöka förstå allt och absolut inte vara finare än någon annan, men för mig blev det tyvärr bara äckligt. Så vi gjorde som riktigt turister gör och gick över till andra sidan.

  


Marknaden Khan al-Khalili, interiör och exteriör.

Äntligen ett ställe där försäljarna säger: "How can I take your money Mister?". Jag undrar fortfarande om han var charmigt självsäker eller helt enkelt inte visste vad han egentligen sa... Här fanns gild, silver, pyramider och kameler i diverse material och storlekar, lädervaror, koppar, kläder, kryddor, vattenpipor, "antikviteter" o s v.

Sen vi kom hit till Kairo har vi aldrig sett så mycket turister som i och runt Khan al-Khalili. Vi undrade faktiskt var de höll hus, men nu vet vi alltså. Och jag kan förstå om folk inte har så höga tankar om Kairo om det de har sett är pyramiderna och marknaderna. Man tröttnar snabbt på alla försäljare som med alla medel försöker få en att spendera pengar och alla barn, handikappade och gamla människor som tigger.

Utflykter som dagens gör att man inser hur bra man har det som västerlänning. Klart man ser utslagna människor i Stockholm också, men i en utsträckning som inte ens går att jämföra. Trots att det är många som hamnar utanför vårt välfärdssystem så finns det ett sådant i alla fall. Att jag ens jämför Stockholm och Kairo eller Egypten och Sverige på den punkten är löjligt.

Hur som helst blev det mer en seightseeing-utflykt snarare än en shoppingtur och vi kom faktiskt hem utan att ha köpt en endaste liten kamel. En bedrift tycker jag. På tal om bedrifter, idag så fixade jag taxi åt oss för första gången. D v s jag vinkade till mig en bil och förklarade var vi ville åka. Det kanske låter som en bagatell men jag har alltid oroat mig för att jag inte ska kunna göra mig förstådd eller förstå, så det har alltid slutat med att min pojkvän har skött allt sådant. Men idag gjorde jag det alltså själv. Jag är nog lite stolt.

Väl hemma blev det laxmiddag och nu blir det nog snart mango-moment och film, om jag känner oss rätt vill säga.