Jag sa ju det
Tänk vad lite pengar kan göra för humöret! Fick ett bud på 1 310 000 kronor så nu är jag glad, glag, glad. Situationen känns genast ljus igen. Ska nog fira genom att behålla shortsen jag köpte i lördags. Och inom en snar framtid vill jag fira med familjen (man ska ta tillvara på alla anledningar som ges att fira). Det enda som känns lite tråkigt är att jag inte har min älskade pojkvän här, vill dela mitt goda humör med honom. Vill göra stora planer inför det kommande lägenhetsköpet med honom! Surfa runt på Hemnet och möblera och så. Jag vet, jag vet, jag har redan för stora förväntningar. Jag sa ju att jag är bra på sådant.
Senaste budet
Har fortfarande nerverna på helspänn. Senaste budet är 1 210 000 kronor, men imorgon bitti ska mäklaren visa lägenheten igen för en ny spekulant. Så man kan hoppas att det ger budgivningen en ny skjuts. Håll tummarna. Känns konstigt att bli så här nervös för pengar och om det bara handlade om vad jag skulle få i fickan hade det inte spelat någon större roll. Men nu handlar det om vad jag och min pojkvän kan köpa för bostad. Ju större vinst desto närmare drömlägenheten kommer vi. Så, snälla, håll tummarna. Håll hårt.
Att spela cool
Lite mejlkontakt med min mäklare och nu känns allt lite bättre. Budgivningen som startade katastrofartat har nu tagit lite fart. Men jag ska försöka att inte ta ut varken lycka eller sorg i förväg. Jag är så bra på sådant. Alldelses för bra. Har kanske för livlig fantasi. Målar upp hela scenarion i huvudet som är antingen orealistiskt positiva eller onödigt negativa. Kan vara ganska påfrestande för både mig och folk i min närhet. Men den här gången ska jag försöka vara neutral. Spela cool, vara avvaktande. Frågan är om jag klarar det, jag kanske bara är sådär orealistiskt positiv nu igen?
Jag vill ju egentligen bara att det ska komma ett sms med ett riktigt ordentligt bud.
Jag vill ju egentligen bara att det ska komma ett sms med ett riktigt ordentligt bud.
Sudda ut
Snart ska jag dra igång här hemma, duscha, äta lunch, dra till jobbet. Känner mig fortfarande matt efter all gråt igår. Skulle vilja sudda ut den här veckan ur mitt liv. Bara hoppa över den. Men det går ju inte. Och det går inte att bara dra täcket över huvudet och säga att man inte vill vara med längre. Jag är ju (typ) vuxen.
Dagens låt (alla dagar)
Jag vet att det inte direkt är första gången jag lägger upp Bonnie på bloggen, men jag älskar den här låten. Denna gång en liveinspelning från mitt födelseår 1984. Observera den coola mikrofonen. Och notera att jag vill ha hennes skinnjacka.
Inspiration, Christopher Kane
Blogg och jobb
Nu ska jag äntligen sova och lägga den här tunga dagen bakom mig. Ska bli skönt. Imorgon är målet att vara gladare och få mer gjort. Eller vid närmare åtanke ska jag nog inte göra så mycket mer än att jobba 14-20. Det får räcka. Något mer behöver jag inte uträtta. Förrutom lite bloggande såklart.
Me, me, me
Okey kära läsare mer me, me, me (men det är ju det den här bloggen handlar om eller hur?). Det är bra för humöret att se fram mot roliga saker. Och skapande av listor har samma effekt på mig. Så därför, voila.
Detta ska jag komma ihåg att se fram emot;
1) Mysig frukost med Denimtjejerna på onsdag
2) Stojig och stimmig middag hos mamma på lördag med diverse glada släktingar
3) En jobbfri helg
4) Ännu lägre ränta?
Detta ska jag komma ihåg att se fram emot;
1) Mysig frukost med Denimtjejerna på onsdag
2) Stojig och stimmig middag hos mamma på lördag med diverse glada släktingar
3) En jobbfri helg
4) Ännu lägre ränta?
Uppgiven
Har precis varit på lägenhetsvisning. Vilken drömlägenhet, perfekt läge och planlösning men alldelses för dyr tyvärr. Jag vet att det är få förunnat att kunna bo i sin drömlägenhet men jag kan ändå inte känna mig annat än väldigt uppgiven just nu.
Fastnaglad
Kan inte säga att jag uträttat något av värde idag, jag tar helt enkelt igen för allt flängande i helgen. Är fastnaglad i mammas soffa med datorn i knät (tänk vad ett mobilt bredband kan åstadkomma..). Jo, jag har skrivit en urusel jobbansökan. Det har jag gjort. Men annars, ingenting. Har ont i huvudet. Har läst några bloggar. Har blivit lite ledsen. Har funderat på att tvätta resten av smutstvätten (det blev bara en maskin tvättad igår) men avstod. Det är så svårt att vara ledig på sin lediga dag. Man borde ju så mycket, tvätta till exempel.
Funderar på om det är något man borde komma ihåg att se fram emot. Återkommer med resultatet av denna fundering.
Funderar på om det är något man borde komma ihåg att se fram emot. Återkommer med resultatet av denna fundering.
Earth Hour
Hade ni släckt under Earth Hour i lördags? I min lägenhet var det helt nedsläckt, men det räknas inte för jag var inte hemma. I lördags var det nämligen Hotel Mama som gällde. Men jag bara kunde inte släcka precis alla lampor där när jag och min pojkvän skulle iväg på förfest hos A. Molly var nämligen hemma och det kändes alldeles för grymt att låta hunden vara själv i bäckmörker. Så hallampan fick vara tänd. Men på förfesten togs uppmaningen att släcka alla lampor under en timme på allvar. Hela lägenheten var upplyst med värmeljus och jag önskar att det alltid var så. På alla fester. Ljusen gav ett härligt, nästan lite mystiskt sken och det blev varmt och skönt. Sådant borde man göra oftare, både för miljöns och trivselns skull.
Lättdrucket
Brukar ni använda ordet lättdrucket om t ex vissa viner? Det brukar jag i alla fall. Men är inte det lite lustigt? Säger det inte ganska mycket om vår alkoholkultur? För åtminstone i min värld betyder det att vinet är ganska lätt och kräver ingen mat för att slinka ner. Ett vin som funkar som drink ungefär. Men skulle man inte lika gärna kunna kalla ett tungt och mycket speciellt vin för lättdrucket, i meningen att det är lätt att inte dricka för mycket av det? Så i användningen av ordet lättdrucket skymtar en glimt av ett visst sätt att se på alkohol och alkoholkonsumtion.
Men jag är osäker om jag tänker klart, det blev ju några drinkar i helgen...
Inspiration, Ann Demeulemeester
God morgon
Har ni sovit gott? Det har inte jag, är så nervös för lägenhetsförsäljningen. Igår var första visningen och det var mindre folk där än jag hade hoppats. Så nu är jag rädd att jag ska få mindre för lägenheten än vad jag räknat med. Men, men. Det är ju visning ikväll igen, så vi får se hur det går då.
Snart ska jag springa iväg hem till mamma igen för att inte stöka till och smutsa ner här i lägenheten. Men vet ni vad? Jag använder mitt mobila bredband i skrivande stund! Fruktansvärt coolt må jag säga. Så jag tar med mig laptopen till mamma och ska blogga som en dåre idag. Ses senare!
Snart ska jag springa iväg hem till mamma igen för att inte stöka till och smutsa ner här i lägenheten. Men vet ni vad? Jag använder mitt mobila bredband i skrivande stund! Fruktansvärt coolt må jag säga. Så jag tar med mig laptopen till mamma och ska blogga som en dåre idag. Ses senare!
Ta mig tillbaka
Jag har inte dött (bara nästan) trots över två dygn utan ett endaste blogginlägg. Jag ber om ursäkt å det grövsta. Förlåt mina kära läsare. Ni är värda bättre uppdatering.
Anledningen till frånvaron är allt roddande inför lägenhetsvisningen och en massa jobb. Typiskt att månadens jobbrikaste vecka inföll veckan innan visningen. Just my luck.
Anledningen till frånvaron är allt roddande inför lägenhetsvisningen och en massa jobb. Typiskt att månadens jobbrikaste vecka inföll veckan innan visningen. Just my luck.
Toppenfin 1:a
Oj, vad konstigt det känns att se sin lägenhet i tidningen. My fifteen minutes of fame liksom. Om ni tycker att jag bloggat dåligt (vilket är sant) så har det att göra med detta. Det är tusen små saker att göra inför visningen på söndag. Jag är minst sagt stressad. Som tur var har jag en snäll mamma och pojkvän som ska hjälpa mig, och det kan jag behöva som ska jobba både lördag och söndag.
Och vad tusan hände med vädret? Jag trodde våren var på väg, men icke.
Ikväll bjöd B på middag. Väldigt trevligt. Jag älskar mina vänner.
Inspiration, Prada
Tramserier
Jag steg upp tio minuter innan affärstestet började. Men hörrni, vad är grejen med det egentligen? Kände mig lite dumförklarad. Jag menar, jag har ju jobbat i butik i över ett år. Det känns ganska värdelöst att svara på frågor om hur jag skulle reagera om det kommer in en arg kund med en reklammation eller hur många dagars öppet köp vi tillämpar. Herregud. Ja, ja tramserierna får stå för dem.
Efter frukost tog jag tag i projektet stolarna.
Slipa först.
Måla sedan.
Nu ska vi ta en promenad till färgaffären, ska bli väldigt skönt för det stinker målarfärg i hela lägenheten. Hörs senare!
Efter frukost tog jag tag i projektet stolarna.
Slipa först.
Måla sedan.
Nu ska vi ta en promenad till färgaffären, ska bli väldigt skönt för det stinker målarfärg i hela lägenheten. Hörs senare!
Inspiration, Rodarte
Våffeldagen
Idag (eller igår om man ska vara petig) var en hektisk dag. En massa skulle uträttas (allt mer eller mindre flyttrelaterat) innan klockan ett då jag började jobba. Det blev dessutom en ångestdag på jobbet då ryktet gick att högsta chefen skulle komma och inspektera. Skönt att jag har så trevliga kollegor som gör att dagen känns uthärdlig trots detta. Efter jobbet sprang jag bokstavligt talat till Centralen för att hinna med halv åtta-tåget till Uppsala. Sen gräddades det våfflor som åts framför Sopranos, bra kombo eller hur?
Det börjar arta sig.
Nu är jag trött, trött, trött och ska nog gå och lägga mig. Imorgon väntar affärstest (?) och ommålning av stolar. Ska nog försöka lura ut pojkvännen på en promenad också.
Det börjar arta sig.
Nu är jag trött, trött, trött och ska nog gå och lägga mig. Imorgon väntar affärstest (?) och ommålning av stolar. Ska nog försöka lura ut pojkvännen på en promenad också.
Inspiration, Marc Jacobs
Ja, jag gillar listor
Idag är det 25 mars (bara ett konstaterande), det betyder fyra saker;
1) Lönen kommer mycket lägligt in på kontot
2) Våren känns inte lika avlägsen
3) Jag och min pokvän har varit tillsammans i tre år och nio månader
4) Det är Våffeldagen
Punkt nummer fyra tror jag min pojkvän tycker är extra intressant, han är en riktig våffelfantast. Så ikväll så ska jag fira att han stått ut med mig så länge genom att grädda en obscen mängd våfflor. Då tror jag han blir glad.
Not my best moment
Lutade mig precis mot kassan och råkade komma åt datorns on/off-knapp med knät... Lite blond är jag i alla fall.
Skatteåterbäring
Ho ho, snart är jag rik! Fick deklarationen idag och kunde knappt tro mina ögon. PENGAR my way! Pappa och jag har en massa planer för alla mina skattepengar, vinst vid lägenhetsförsäljningen o s v. Ett av många bra förslag var att ta ut alla pengar i tusenlappar, fylla en attachéväska, gå som en riktig Wall Enberg med väskan hem till pappa och sen tapetsera lägenheten med alla sedlar. Vad tror ni om det? Eller har ni något bättre förslag?
Jag är modern
Hurra, hurra! Jag är modern! Har precis ringt och beställt ett mobilt bredband (låter inte det framtid så säg)! Känner mig väldigt 2009. Och hörrni, jag är inte bara modern, jag är ekonomisk också. Det var nämligen avsevärt billigare än det bredband jag har idag. Visserligen var det lite långsammare också (0,8 megabit..?), men jag är ju inte så modern att jag laddar ner en massa saker så det gör nog ingen större skillnad. Är väldigt stolt över mig själv.
Inspiration, Lanvin
Vi laddar för filmen
Tre avsnitt avklarade, mycket kvar att njuta av alltså. Johan Rheborg är kung.
Dagens goda gärning
Nu drar jag iväg hem till mamma för att lära pojkvännen älska Kenny Starfighter! Med galaxhjälten är måndagskvällen räddad. Tur.
Inspiration, Haider Ackermann
Gojibär
Impulsköpte en påse torkade Gojibär på Konsum. Har hört att de ska vara nyttiga (antioxidanter eller något sådant). De såg röda och goda ut. Såg framför mig hur jag skulle ligga med laptopen på magen och knapra nyttiga bär. Men gott folk, det finns en anledning till att Gojibär fortfarande inte äts av gemene man. De är skitäkliga rent ut sagt. Smakar hostmedicin. Så dagens första blogginlägg blir den varning; köp inte Gojibär.
Acne gör smycken!
Oh my God (eller omg om man vill vara modern), Acne gör nu smycken i samarbete med den tyske juveleraren Michael Zobel! Jag kan knappt bärja mig till hösten då smyckena finns i butik!
Låt den rätte komma in
Tredje dagen på jobbet och det börjar kännas riktigt bra faktiskt. Men det är väldigt synd att det inte är en heltidstjänst. Jag behöver heltid. Jag behöver pengarna och sysselsättningen.
Just det, gårdagskvällen. Det var jättetrevligt, mycket folk och god stämmning. Glömde helt att fotografera. Hoppas min 25-årsfest blir lika lyckad. Fast jag skulle också vilja ha festen med någon annan som fyller år. Men vem skulle det vara? Ingen av mina närmare vänner fyller år ungefär när jag gör det (hjälp, hoppas jag inte glömt någon nu som blir sårad...). Dessutom är det synd att många brukar vara bortresta när jag fyller år. Så vi får se, kanske fest, kanske inte.
Nu har jag och min pojkvän precis sett klart filmen Låt den rätte komma in. Svensk film när den är som bäst (och läskigast).
Just det, gårdagskvällen. Det var jättetrevligt, mycket folk och god stämmning. Glömde helt att fotografera. Hoppas min 25-årsfest blir lika lyckad. Fast jag skulle också vilja ha festen med någon annan som fyller år. Men vem skulle det vara? Ingen av mina närmare vänner fyller år ungefär när jag gör det (hjälp, hoppas jag inte glömt någon nu som blir sårad...). Dessutom är det synd att många brukar vara bortresta när jag fyller år. Så vi får se, kanske fest, kanske inte.
Nu har jag och min pojkvän precis sett klart filmen Låt den rätte komma in. Svensk film när den är som bäst (och läskigast).
Inspiration, Dries Van Noten
Älskade kändisar del 2
Såg precis Emma Sjöberg och Martina Bonnier (båda med respektive små avkommor) samtala på Odenplan. Känner att kändisspottingen kommit igång igen. Härligt. Men ingenting hittils slår att se Britney Spears (med gigantiska livvakter) på shoppingrunda här i Stockholm. Det var coolt. Sådant gör livet värt att leva. Skämt å sido, man får en rejäl realitycheck när man ser en superkändis i verkligheten helt oretucherad och utan de bästa kameravinklarna, styling o s v.
Snart ska jag iväg till jobbet (ska försöka leta rätt på de berömda framfötterna och visa dem). Sen ikväll ska jag och min pojkvän på B och L:s 25 årsfest. Ska bli riktigt kul. Ryktet går dessutom att en viss kändis kommer vara där...
Snart ska jag iväg till jobbet (ska försöka leta rätt på de berömda framfötterna och visa dem). Sen ikväll ska jag och min pojkvän på B och L:s 25 årsfest. Ska bli riktigt kul. Ryktet går dessutom att en viss kändis kommer vara där...
Inspiration, Givenchy
Dagens snackis
Hemma efter första dagen på mitt nya jobb. Hur det känns? Jodå, det känns helt okey. Men jag känner mig väldigt ovan i situationen ibland. Inte när jag har en kund, men när jag inte har det. Vad ska jag då göra? Jag är van vid att man då tar en hög jeans och börjar vika. Eller gör något annat man vet behöver göras. Men jag kan inte den här arbetsplatsen, jag vet inte vad som behöver göras ännu. Och jag tycker inte om att vara ny och sämst. Jag vill lära mig allt NU. Jag vill inte behöva fråga en kollega så fort jag får en fråga av en kund. Jag vill veta. Men det kommer, jag vet.
Dagens stora snackis var dock att en stor tung glaslampa som hänger över kassadisken brakade ner i densamma när jag och butikschefen stod precis brevid. Jag skulle uppskatta att hennes huvud var cirka två centimeter från lampan. Glaskulor åkte åt alla håll och lamporna brevid slocknade. Det var riktigt läskigt. Vi var nog båda chockade ett bra tag efteråt.
Nu är förresten min lägenhet ute på Hemnet. Konstig känsla att se sitt hem med andras ögon. Tänka sig hur främmande människor sitter och granskar bilderna för att hitta "fel" på lägenheten. Och periodvis undrar jag vad tusan jag håller på med? Jag älskar ju min lägenhet. Det är inget fel på den. Varför ska jag flytta härifrån? Men jag vet ju varför. För att jag vill bo med min pojkvän. För att jag vill dela mitt liv med honom.
Dagens stora snackis var dock att en stor tung glaslampa som hänger över kassadisken brakade ner i densamma när jag och butikschefen stod precis brevid. Jag skulle uppskatta att hennes huvud var cirka två centimeter från lampan. Glaskulor åkte åt alla håll och lamporna brevid slocknade. Det var riktigt läskigt. Vi var nog båda chockade ett bra tag efteråt.
Nu är förresten min lägenhet ute på Hemnet. Konstig känsla att se sitt hem med andras ögon. Tänka sig hur främmande människor sitter och granskar bilderna för att hitta "fel" på lägenheten. Och periodvis undrar jag vad tusan jag håller på med? Jag älskar ju min lägenhet. Det är inget fel på den. Varför ska jag flytta härifrån? Men jag vet ju varför. För att jag vill bo med min pojkvän. För att jag vill dela mitt liv med honom.
Få det överstökat
Nu har fotografen varit här och jag tror det blev riktigt bra bilder! Skönt att ha det gjort men nu kan man ju se fram mot visningsstress istället... Ja, ja, min mäklare är helt grym så hon kommer lotsa mig genom allt detta. Behöver någon av er tips på en riktigt proffsig mäklare är det bara att höra av er.
Om ungefär en timme ska jag dra iväg för första dagen på nya jobbet. Är fruktansvärt nervös. ALLT är nytt. Ny arbetsplats, nya arbetskamrater, nya rutiner, system och arbetssätt. Och jag vet ju inte riktigt vad som förväntas av mig. Usch, vill bara att den här första perioden ska vara överstökad.
Just i detta nu sitter min pojkvän och skriver en viktig tenta, så wish him luck!
Inspiration, Marni
Homestyling pt 2
Tänk bort disktrasan, sådant "säljer" tydligen inte.
Jag fortsätter att göra lägenheten försäljningsbar. Fy tusan vad mycket jobb det blir i samband med en flytt. Det ska diskuteras med mäklare, ringas till banken, möte med banken, möte med mäklaren, köpa grejer, rensa och städa lägenheten, ha koll på lägenhetsannonser, gå på visningar o s v o s v. Pust.
Homestyling
Vet ni vad jag har ägnat dagen åt? Jo, homestyling (töntigt ord, jag vet). Imorgon kommer nämligen en fotograf hit som ska ta bilder så att jag får min lägenhet såld.
C kom förbi också. Hon hade precis varit på arbetsintervju så nu får vi alla hålla tummarna. Håller ni tummarna? Säkert? Bra.
På begäran
Här Tove kommer en bild på toppen som jag fick i tisdags. Inte min stil, men väldigt skönt material.
Inspiration, Balenciaga
Update
Okey, nu äntligen ska jag berätta lite om dagen och gårdagen. Igår fyllde min pappa som sagt år. Ganska många år. Vi firade med middag och presenter. Av mig fick han en Whyred-tröja som till min stora lättnad passade utmärkt. Av min syster sick han otroligt fina kuddöverdrag till kuddarna i soffan som verkligen lyfte rummet. Så jag tror och hoppas att han är nöjd och glad.
Appropå ingenting fick jag förresten valfri topp från chefens nya egna märke igår. Ytterst storsint för att vara honom och med tanke på att jag ska sluta. Som sagt, appropå ingenting.
Dagens gärning.
Det är väl vad som kan sägas om gårdagen. Nej, det är inte sant. Det som tog upp min all min tankeverksamhet var DRÖMLÄGENHETEN. Visningen i helgen gjorde att vi hetsade på banken för att få lånelöfte m.m. Och igår morse la jag ett bud som var flera hundra tusen över utgångsbudet. Jag trodde vi hade en ärlig chans att få lägenheten. Men nu är det vinnande budet 850 000 kronor över utgångspriset. Så det var tyvärr bra att ge upp. Men det grämer mig fortfarande för det var verkligen MIN lägenhet. Den var perfekt i mina ögon. Ja ja.
Idag var jag några timmar på mitt nya jobb och det känns faktiskt riktigt bra! I och för sig kanske det hade något att göra med en viss perfekt kjol med personalrabatt. Men jag ser verkligen fram mot första arbetspasset på fredag.
Sen hem, lunch och I, fika. I du vet att jag gillar dig massor va?
Efter det tog jag tunnelbanan till universitetet för möte och nu är jag hemma igen.
Så där, nu är ni uppdaterade. Bättre bloggande imorgon, jag lovar.
Appropå ingenting fick jag förresten valfri topp från chefens nya egna märke igår. Ytterst storsint för att vara honom och med tanke på att jag ska sluta. Som sagt, appropå ingenting.
Dagens gärning.
Det är väl vad som kan sägas om gårdagen. Nej, det är inte sant. Det som tog upp min all min tankeverksamhet var DRÖMLÄGENHETEN. Visningen i helgen gjorde att vi hetsade på banken för att få lånelöfte m.m. Och igår morse la jag ett bud som var flera hundra tusen över utgångsbudet. Jag trodde vi hade en ärlig chans att få lägenheten. Men nu är det vinnande budet 850 000 kronor över utgångspriset. Så det var tyvärr bra att ge upp. Men det grämer mig fortfarande för det var verkligen MIN lägenhet. Den var perfekt i mina ögon. Ja ja.
Idag var jag några timmar på mitt nya jobb och det känns faktiskt riktigt bra! I och för sig kanske det hade något att göra med en viss perfekt kjol med personalrabatt. Men jag ser verkligen fram mot första arbetspasset på fredag.
Sen hem, lunch och I, fika. I du vet att jag gillar dig massor va?
Efter det tog jag tunnelbanan till universitetet för möte och nu är jag hemma igen.
Så där, nu är ni uppdaterade. Bättre bloggande imorgon, jag lovar.
Inspiration, Alessandro Dell'Acqua
Snart
Nu springer jag iväg för en timmes jobb (?) men snart är jag tillbaka för att uppdatera er om mitt ytterst händelserika och gramorösa liv. På återseende.
Ja må han leva!
Hurra, hurra, hurra för min pappa idag! Nu ska jag iväg till jobbet men ikväll ska han firas med middag, tårta och presenter. Har jag sagt att jag har den bästa pappan? Så är det i alla fall. Så till alla er som trodde er pappa var bäst; tyvärr.
Alla dessa rosa böcker
Jag måste få skvallra lite. Det har ni väl inget emot? Den här gången gäller det ingen kändis utan avlägset bekanta människor. Så här ligger det till. De har färgkoordinerat sina böcker i bokhyllan. Nej, jag skojar inte. Böckerna är sorterade efter FÄRG. Faktum är att böckerna även måste vara köpta efter färg. Det är nämligen så att de bara äger vita, ljusrosa, ljusblå och svarta böcker. Och jag lovar, det finns ingen chans att man rent slumpmässigt kan köpa så många böcker med ljusrosa ryggar. Det är omöjligt. Kalla mig bakåtsträvare eller vad som, men är det inte att gå för långt att sortera böcker efter färg? Vi är väl alla överens om att det vanliga är att sortera i bokstavsordning (och förslagsvis på författarens efternamn). Och jag ser tjusningen med att sortera kronologiskt (som huvudrollen i High Fidelity vill ha sin skivsamling). Men att sortera efter FÄRG? Vad säger det om innehållet i boken? Hur ska du hitta en specifik bok om du glömt bort vilken färg den har på ryggen? Och varför måste ens hem se så fruktansvärt tillrättalagt ut? Går det verkligen att trivas då? Är det inte så att det "perfekta", tillrättalagda och överstylade hemmet per automatik förlorar personlig prägel?
Det är mycket nu
Möte med mäklaren. Tio telefonsamtal. Nu banken. Sen födelsedagspresent.
Vad gör ni?
Vad gör ni?
Inspiration, Bottega Veneta
Fashion house nästa
Tror ni min syster kom in på London Collage of Fashion? Jajamensan! Jag sa ju att hon är bra. Bäst till och med. Det här är hon så himla värd. Vilken supervecka, först min pojkväns jobb på Kammarrätten och nu det här. Tror ni jag är stolt? Jag spricker snart.
Och alla goda ting är tre? Eller? Jag vet vad jag hoppas på i så fall...
Och alla goda ting är tre? Eller? Jag vet vad jag hoppas på i så fall...
Gör något nytt Lindex
Såg en glimt av Lindex nya tv-reklam. Har ni sett den? Caroline Winberg (tror jag) går och åmar sig i en färgglad klänning bland en massa kvinnor i slöja. Den omgivande miljön för tankarna till den exotiska, mystiska arabvärlden. Hon har långt blont hår, bara axlar och urringning. Caroline och de arabiska kvinnorna går i en gränd. Carline går i motsatt riktning, går mot strömmen av beslöjade kvinnor. Hon går mot kameran och man ser bara ryggen av de beslöjade kvinnorna. Så börjar Caroline snurra och kvinnorna runt henne lika så, med skillnaden att de snurrar ut ur bild och in i byggnaderna som kantar gränden.
Vad jag undrar är; vad vill Lindex med detta? Vad ska denna reklam förmedla? Att den blonda, fria västerländska kvinnan går mot strömmen av traditionsbundna, täckta arabiska kvinnor? Att hon förslagsvis ska göra detta iförd en klänning från Lindex? Och varför är de arabiska kvinnorna ansiktslösa, varför tillåts de inte bli mänskliga, få ett ansikte i reklamen?
Det är så uppenbart att de utnyttjar stereotyperna och fördomarna om arabiska/muslimska kvinnor för att förmedla en bild av "Lindexkvinnor" som fria, ohämmade och lyckliga. Smaklöst.
Vad jag undrar är; vad vill Lindex med detta? Vad ska denna reklam förmedla? Att den blonda, fria västerländska kvinnan går mot strömmen av traditionsbundna, täckta arabiska kvinnor? Att hon förslagsvis ska göra detta iförd en klänning från Lindex? Och varför är de arabiska kvinnorna ansiktslösa, varför tillåts de inte bli mänskliga, få ett ansikte i reklamen?
Det är så uppenbart att de utnyttjar stereotyperna och fördomarna om arabiska/muslimska kvinnor för att förmedla en bild av "Lindexkvinnor" som fria, ohämmade och lyckliga. Smaklöst.
Inspiration, Costume National
Jag gör slut
Nej. Förlåt, men jag vet inte om jag kommer kolla på Melodifestivalen nästa år. Jag skäms. Det vinnande bidraget kan vara det värsta jag hört på länge. Kanske någonsin. Hur ska jag kunna stå för min nationalitet efter att denna operapop (som förövrigt är två genrer som fungerar utmärkt var för sig) framförts i Moskva? Landsflykt nästa.
Jag måste göra slut med Melodifestivalen. Jag ger och ger men blir bara sårad och besviken hela tiden. Nu får det vara nog. Jag gör slut. För min egen skull. Detta är självdestruktivt. Jag får helt enkelt klara mig utan Melodifestivalen i fortsättningen.
Bara klicka
I en perfekt värld går allt att klicka på. Ni är med mig nu va? Du märker att soffkuddarna ser lite dassiga ut, klickar på dem med musen, väljer en ny kudde och laddar hem. Eller du inser att mattan behöver tvättas, högerklickar på den och väljer 'tvätta'. Smart, smidigt och billigt. Perfekt eller hur?
Vi kommer då till följdfrågan; hur kommer det sig att detta inte är möjligt 2009?
Vi kommer då till följdfrågan; hur kommer det sig att detta inte är möjligt 2009?
Snorgrönt
Idag gjorde jag misstaget att boka in IKEA med mamma. IKEA! En lördag! Vad tänkte jag egentligen?! Nåja, gjort är gjort och nu är det över. För egen del köpte jag en bänkskiva i ek till mitt kök, en toaborste och beställde en ny spishäll (använder för tillfället kokplattor från 70-talet eftersom min spis är sönder). I övrigt handlade jag en massa saker till min pojkväns lägenhet, hade en hel lista att bocka av. Det skulle köpas soffkuddar, pläd, kuddar att ha på sängen, halllampa, dörrmatta, badrumsmatta, krukväxter och krukor. Lättare sagt än gjort kan jag säga, för inte vet jag vilken hallampa han helst vill ha, eller vilken färg på soffkuddarna han föredrar. Vilket dilemma. Hoppas han gillar rosa och snorgrönt...
Inspiration, Alexander Wang
Självdistans
Så här på kvällskvisten bjuder jag er på en riktig turistbild. Varsågod att skratta.
Älskade kändisar
Visst var det ett tag sedan jag såg en kändis eller två? Var har de tagit vägen? De håller inte hus i Vasastan längre i alla fall. På tal om kändisar, läste ni artikeln om "kändisliv" i onsdagens DN? Det var en intervju med en man, Michael Rübsamen, som skrivit en magisteruppsats om kändisskap. Så nu tänkte jag sno lite från den artikeln så vi lär oss lite om fenomenet 'kändis' och inte bara om vem Linda Rosing är tillsammans med för tillfället.
Enligt artikeln:
-Har det i de flesta kulturer funnits behov av att se upp till hjältar/kändisar.
-Kännetecknas en kändis av att det offentliga och det privata flyter samman, att det privata lyfts upp på den offentliga arenan.
-Var det förr nästan utan undantag personer som åstadkommit något som blev kända.
-Placeras kända personer i olika fack där olika mycket är tillåtet att berätta om, det är okey för tidningar att skriva olika mycket om kändisens privatliv beroende på vilket fack kändisen tillhör.
Marilyn, hade du sökt till Big Brother om det fanns under din livstid?
Michael Rübsamen säger även att populärkulturen har låg status inom den vetenskapliga samhällsvetarvärlden. Och denna syn smyger även fram i hans eget resonemang. För strikt sett så gör han samma sak själv när han menar att man idag kan bli känd "efter att ha supit, slagits och knullat i en dokusåpa". Jag är inte den som försvarar dokusåpor men här ger han själv populärkulturen att nedsättande omdöme. Är detta verkligen en bra utgångspunkt om man vill studera den?
Enligt artikeln:
-Har det i de flesta kulturer funnits behov av att se upp till hjältar/kändisar.
-Kännetecknas en kändis av att det offentliga och det privata flyter samman, att det privata lyfts upp på den offentliga arenan.
-Var det förr nästan utan undantag personer som åstadkommit något som blev kända.
-Placeras kända personer i olika fack där olika mycket är tillåtet att berätta om, det är okey för tidningar att skriva olika mycket om kändisens privatliv beroende på vilket fack kändisen tillhör.
Marilyn, hade du sökt till Big Brother om det fanns under din livstid?
Michael Rübsamen säger även att populärkulturen har låg status inom den vetenskapliga samhällsvetarvärlden. Och denna syn smyger även fram i hans eget resonemang. För strikt sett så gör han samma sak själv när han menar att man idag kan bli känd "efter att ha supit, slagits och knullat i en dokusåpa". Jag är inte den som försvarar dokusåpor men här ger han själv populärkulturen att nedsättande omdöme. Är detta verkligen en bra utgångspunkt om man vill studera den?
Förtydligande
Jag gör som Alex Schulman. Han var tvungen att förklara vad han tycker om vegetarianer och jag känner mig nödgad att förklara min situation efter en handfull konstiga kommentarer här på bloggen. Så jag tänkte klargöra lite saker.
Jag tjänar mina egna pengar och lever inte av någon annan, varken pojkvän eller föräldrar (men mina föräldrar var ett stort ekonomiskt stöd medan jag pluggade). Jag har två deltidsjobb och ett extrajobb. Med pengarna från dessa jobb betalar jag hyra, räntor, mat och allt annat. Visst shoppar jag, ibland mycket och ibland inget alls (som nu). Efter tre år som student har jag även lärt mig att shoppa smart. Jag passar på när det är utförsäljningar, handlar mycket second hand osv.
Jag skulle aldrig komma på tanken att leva av min kille. Det ingår inte i hans ( visserligen tunga) jobb som min pojkvän att försörja mig. Så nu vill jag inte höra mer tjat om det. Okey?
Jag tjänar mina egna pengar och lever inte av någon annan, varken pojkvän eller föräldrar (men mina föräldrar var ett stort ekonomiskt stöd medan jag pluggade). Jag har två deltidsjobb och ett extrajobb. Med pengarna från dessa jobb betalar jag hyra, räntor, mat och allt annat. Visst shoppar jag, ibland mycket och ibland inget alls (som nu). Efter tre år som student har jag även lärt mig att shoppa smart. Jag passar på när det är utförsäljningar, handlar mycket second hand osv.
Jag skulle aldrig komma på tanken att leva av min kille. Det ingår inte i hans ( visserligen tunga) jobb som min pojkvän att försörja mig. Så nu vill jag inte höra mer tjat om det. Okey?
Inspiration, Miu Miu
Bäst i hela världen
Aaahhh! Aaahhh! Vet ni vad, vet ni vad? Min pojkvän har fått sommarjobb på Kammarrätten i Stochholm! Kammarrätten! Hur häftigt är inte det?! Jag storknar.
Förra sommaren Hovrätten och nu Kammarrätten... Men han är bäst i hela världen så det är inte så konstigt.
Förra sommaren Hovrätten och nu Kammarrätten... Men han är bäst i hela världen så det är inte så konstigt.
Over heard
I söndags, d v s åttonde mars och Internationella kvinnodagen satt jag, mamma och C på tunnelbanan hem från min sysslings 20-årskalas. Brevid oss satt ett gäng unga killar, kanske 15-16 år (eller nu kanske jag gissar helt fel på ålder, jag har ingen aning om hur ungdomar ser ut nuförtiden...). Men i alla fall. De pratade högt och det tog inte lång tid att förstå att de hade varit på någon demonstration i anslutning till kvinnodagen. Oklart om de hade deltagit eller mest tittat på. De var uppe i varv. En kille berättade hur han skanderat "Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex, sex, sex" istället för den gamla hederliga parollen om kortare arbetstid. Hans kompis sa då att han "bara ska äta rått kött, bli radikal macho".
Mamma skrattade så hon började gråta.
Mamma skrattade så hon började gråta.
Prerafaeliterna
Notera att hon sneglar ner i spegeln, tavlan heter nämligen "Fåfänga".
Jag är precis hemkommen från Nationalmuseum och visningen av utställningen Prerafaeliterna. Visningen var arrangerad av konstföreningen på min mammas jobb. Utställningen var jätteintressant och guiden var väldigt duktig. Hela utställningen kändes mycket sammanhållen (och fint utförd) trots att det i en aspekt var en ganska brokig utställning med konst som sträckte sig över 50 år. Man kunde beskåda portfätt, friluftsmotiv och konsthantverk. Det var jätteroligt att lära sig mer om Prerafaeliterna som länge varit ganska okända, åtminstone i Norden. Jag kan verkligen rekommendera att ta sig till Nationalmuseum.
Aprikos
Jag blev utmanad av Tove och eftersom jag gillar henne så mycket så antar jag såklart utmaningen!
Instruktioner:
Kopiera detta till din blogg, utmana 3 personer och berätta det för dem. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn. Alla svar måste vara riktiga och du får inte hitta på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får inte heller skriva samma svar två gånger, eller skriva ditt eget namn som svar (förutom på namnfrågan). Lycka till!
1. Vad heter du? Anna
2. Ett ord på fyra bokstäver: Alla
3. Flicknamn: Alice
4. Pojknamn: Albin
5. Yrke: Astronaut
6. Färg: Aprikos (mammas favoritfärg på väggarna på 80-90-talet)
7. Klädesplagg: Acne
8. Mat: Aborre (jag älskar fisk)
9. Sak i badrummet: Ansiktsmask (borde användas oftare)
10. Plats/stad: Andrarum (Skåne baby, Skåne)
11. En orsak att vara sen: Andra (för det måste ju vara någon annan som är orsaken, jag är ju aldrig sen...)
12. Något man skriker: Aaahhhh! (mycket utrycksfullt)
13. Film: Allt om min mamma -Almodovar
14. Något man dricker: Amaretto (hur gott är inte det?)
15. Band: ABBA
16. Djur: Apa
17. Gatunamn: Artillerigatan
18. Bil: Audi (guldis såklart)
19. Sång: A lung -The Knife
Instruktioner:
Kopiera detta till din blogg, utmana 3 personer och berätta det för dem. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn. Alla svar måste vara riktiga och du får inte hitta på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får inte heller skriva samma svar två gånger, eller skriva ditt eget namn som svar (förutom på namnfrågan). Lycka till!
1. Vad heter du? Anna
2. Ett ord på fyra bokstäver: Alla
3. Flicknamn: Alice
4. Pojknamn: Albin
5. Yrke: Astronaut
6. Färg: Aprikos (mammas favoritfärg på väggarna på 80-90-talet)
7. Klädesplagg: Acne
8. Mat: Aborre (jag älskar fisk)
9. Sak i badrummet: Ansiktsmask (borde användas oftare)
10. Plats/stad: Andrarum (Skåne baby, Skåne)
11. En orsak att vara sen: Andra (för det måste ju vara någon annan som är orsaken, jag är ju aldrig sen...)
12. Något man skriker: Aaahhhh! (mycket utrycksfullt)
13. Film: Allt om min mamma -Almodovar
14. Något man dricker: Amaretto (hur gott är inte det?)
15. Band: ABBA
16. Djur: Apa
17. Gatunamn: Artillerigatan
18. Bil: Audi (guldis såklart)
19. Sång: A lung -The Knife
Inspiration, Chloé
Många bäckar små
Vänta... Sa jag "många bäckar små" häromdagen? Lät jag som fröken Duktig? Usch då. Men tro inte att jag lever som jag lär. Igår impusköpte jag t ex en body på Monki. Men den kostade bara 20 kronor. 20 KRONOR! Det är ju inga pengar alls tänkte jag. Men många bäckar små som sagt. Ja, ja, 20 kronor liksom. Den var ju fin. Jag har lite dåligt samvete eftersom jag bestämt mig för att sätta stopp för all shopping. Men visst unnar ni mig en body för 20 kronor?
Nu ska jag börja leva efter mina tillgångar, inte över dem.
Onsdag 11.00
När Stockholm är slaskigt (fast lite vackert) och tråkigt då tar man en fika med A, förslagsvis på Vurma. Man dricker gott té. Man låtsas att man är ledig. Man pratar om ditten och datten.
Det är vad jag gjort hittills idag, utnyttjat förmiddagen på bästa sätt alltså. Nu väntar jobb.
Inspiration, Yves Saint Laurent
Tusan
Usch, tänker så mycket på en viss sak så det känns som jag ska explodera. Och det gör inte saken bättre att jag inte kan berätta för er. Vill prata med alla om det, men jag får gå med mitt fåniga leende och tiga. Tusan.
Inspiration, Stella McCartney
Ibland är jag vuxen
Blev jätteförvånad när jag såg att det snöade när jag vaknade. Det har varit så mycket varmare de senaste dagarna så jag var inte beredd alls. Nog om vädret. Idag gick jag och O upp tidigt och åkte till Whyreds utförsäljning i Sverigehuset. Vi var där vid nio-tiden och trots att det redan varit öppet i två timmar vid det laget så fanns det mycket kläder kvar. Men idag var jag duktig. Hittade inget jag kände att jag verkligen måste ha och det var inte heller hysteriskt billigt. Så jag förträngde mitt shoppingsug (vilket var mycket starkt) och gick därifrån utan ett enda plagg. Bra jobbat för att vara jag och utförsäljning. Jag vill hellre ha råd att flytta än försöka trycka in ett nytt plagg i garderoben. Vuxet va?
Sa jag förresten att jag träffade SL på Whyredutförsäljningen? Det gjorde jag i alla fall och det var lika kul som alltid.
En helt vanlig måndag?
Den stora behållningen på Svenskt Tenn igår var Acnes chefsdesigner Jonny Johansson lilla utställning som skulle ge in inblick i hans värd och inspirationskällor. Mycket fin. Mindre bra var att Josef Frank-kuddöverdragen kostade 1020 kronor. Inget vi ska impulsköpa direkt, trots att de är väldigt fina. Jag ska försöka spara pengar till en LÄGENHET (många bäckar små), inte bränna dem på dyra kuddöverdrag.
Sen åkte jag som sagt hem till T (glömde tyvärr att fota, vilket är synd för hon och hennes kille har inrett så fint). Det var jättetrevligt (och lärorikt). Jag som famlar i mörker vad gäller krämer, ansiktsbehandlingar, smink och sådant och fick mig en rejäl lektion (och har numera ett bättre hum om serum, peeling, silikonrengöring, ögonkrämer, m.m m.m). Fast fråga inte, för det gick nog in genom ett öra och ut genom det andra. Så är det när man inte är så intresserad. Men som sagt, det var tjätterevligt. Vi åt gott, drack gott och skrattade. Och det var otroligt roligt att träffa T igen som jag inte sett sen jag åkte till Kairo.
Men jag gick såklart på alla säljknep och köpte en foundation. Jag har aldrig använt foundation (måste t o m fundera på hur det stavas...) och tänkte att nu ska jag tusan prova. Alla andra gör ju det, så något måste vara bra med det tänker jag. Men jag orkar inte bli slav under sminket och använda det varje dag, men vid festliga tillfällen. Och det kändes som det var llika bra att passa på när man har en expert som säger vilken färg och typ av foundation man ska ha.
Mycket roligare än så här kan man inte ha en måndagskväll.
Pappa har inte börjat sticka
Ledig, men aktiverad. Först promenad till mammas jobb för att skriva ut dokument till min pojkvän, sen värma lunch åt oss och sen iväg för att köpa garn till pappa. Det krävdes två garnaffärer för att hitta rätt nyans, så jag känner mig som en rätt snäll dotter, och nej, pappa har inte börjat sticka. Han ska laga en matta. För er som inte känner min pappa kan jag berätta att han är en riktig fixare, är något trasigt eller behöver åtgärdas av annan anledning så gör han det. På en gång. Denna egenskap har även genererat en massa kunskap om hur man fixar saker, så det är bara att ringa pappa om man undrar. En mycket bra egenskap tycker jag.
Nu blir det Svenskt Tenn med min pojkvän och sen raka vägen hem till T. Där blir det tjejmiddag, vin och information om hudvårdsprodukter. Kul va?
Nu blir det Svenskt Tenn med min pojkvän och sen raka vägen hem till T. Där blir det tjejmiddag, vin och information om hudvårdsprodukter. Kul va?
Inspiration, Hussein Chalayan
Kalassöndag
Idag tog min minisemester i Uppsala slut. Väl tillbaka i Stockholm stod 20-års kalas på schemat. Min syssling fyllde Systemet och detta firades hemma hos hennes pappa M. Mycket trevligt såklart.
Det bjöds på mat och bubbel.
Och filmvisning.
Och trevligt sällskap.
Sedan fortsatte denna söndag i kalasets tecken med festlig middag hos pappa. Trerätters blev det och jag lärde mig att grönpepparpaté med cumberlandsås inte är så äckligt som det ser ut. Och att klassikern (i efterrättssammanhang) rosa moln är lika gott nu som när jag var liten. Också denna tillställning var väldigt trevlig.
Rosa moln.
Det bjöds på mat och bubbel.
Och filmvisning.
Och trevligt sällskap.
Sedan fortsatte denna söndag i kalasets tecken med festlig middag hos pappa. Trerätters blev det och jag lärde mig att grönpepparpaté med cumberlandsås inte är så äckligt som det ser ut. Och att klassikern (i efterrättssammanhang) rosa moln är lika gott nu som när jag var liten. Också denna tillställning var väldigt trevlig.
Rosa moln.
Ordblind
Varför känns ord annorlunda när man skriver dem? Varför säger jag t ex mjukisbyxor utan att blinka, men undrar om man verkligen kan skriva så? Det låter liksom inte riktigt korrekt, mjukisbyxor måste typ vara slang för mjukbyxor, eller? Antagligen inte.
Eller varför skriver man ibland ord som ser helt fel ut, tittar på dem i flera minuter och bara känner att det är fel, fel, fel. Det ser inte ens ut som ett ord. Fast det är rätt. Som att man blir ordblind. Och vissa ord som känns aviga att skriva för de används bara i talspråk, du har aldrig tidigare sett dem i skrift.
Konstigt det där. Att ord i sig kan göra mig så konfunderad. Kombinationer av ord skapar mening, men ord utan sammanhang är inte heller ointressanta. Jag tror ändå att jag älskar ord.
Eller varför skriver man ibland ord som ser helt fel ut, tittar på dem i flera minuter och bara känner att det är fel, fel, fel. Det ser inte ens ut som ett ord. Fast det är rätt. Som att man blir ordblind. Och vissa ord som känns aviga att skriva för de används bara i talspråk, du har aldrig tidigare sett dem i skrift.
Konstigt det där. Att ord i sig kan göra mig så konfunderad. Kombinationer av ord skapar mening, men ord utan sammanhang är inte heller ointressanta. Jag tror ändå att jag älskar ord.
Inspiration, Christian Dior
Jag och hundratusentals andra
Här hemma i Uppsala kör vi en riktig svennebanan-lördag. Jag, pojkvännen, Melodifestivalen och mjukisbyxor. Jag gillar det.
Skärpning DN
Vem bryr sig om Daniel Westlings släktträd?
Inspiration, Isabel Marant
Sångfåglar
Igår kom Klara och Benjamin på middag, ett kärt återseende. Jag hade lagat soppa och pizza och båda var ätbara, vilket jag kände mig mycket stolt över. Förrutom tre fina presenter hade de med sig vattenpipan, något som gjorde min pojkvän salig. Efter några timmars snack och skratt runt köksbordet gick vi till ett karaokeställe här i Uppsala. Vi fick tyvärr aldrig chansen att själva stå på scenen, men vi sjöng ändå för fulla halsar till de flesta låtar. En underbar kväll helt enkelt. 
Det enda jag undrar över just nu är vem fasiken som ringde mig 07.50 i morse..? På en lördag. Nej bevare mig väl.
Matchat godis
Idag kommer Klara och Benjamin på middag. Det ska bli kul. Och mysigt. Och trevligt. Till denna tillställning har jag handlat en massa mat och vin. Men innan jag gick iväg till affären så var en stylingkonsult och tittade på min pojkväns lägenhet. Hon var här för att ge tips om saker att åtgärda i lägenheten inför fotografering och visning. Det var ganska intressant faktiskt. Hon kom med många bra synpunkter, t ex så skulle det inte skada med krukväxter och mattor. Det håller jag med om. Sen kom hon även med en del underligare åsikter, som t ex att ha godis i en skål på soffbordet som ska ta upp färgerna i tavlan över soffan och soffkuddarna.
Någon måtta får det ändå vara tycker jag.
Någon måtta får det ändå vara tycker jag.
Hej Anna.
Vill ni veta en sak? Oavsett ert svar så berättar jag. För ett par månader sedan inträffade nämligen något stort. Med hjälp av avgiftning kom jag ur mitt saltmissbruk. Detta missbruk har varit omfattande och pågått i flera års tid. Mot slutet uppskattar jag att det gick åt ca en matsked salt till varje måltid. Då hade jag fått höra i flera års tid (särskilt av pappa) att detta var skadligt för min hälsa. Men tror ni jag brydde mig om det? Icke! Är man mitt uppe i ett missbruk så tar man inte varningarna på allvar. Man tänker bara kortsiktigt och vill inte acceptera farorna förknippade med beroendet.
Min bästa vän och största fiende.
Men tillslut fick jag nog. Detta berodde på tre anledningar. Dels att jag plötsligt insåg vilka absurda mängder salt jag behövde för att känna smaken, dels att min pojkvän började salta mer och mer och dels att jag tröttnat på alla kommentarer och konstiga blickar. Så jag bestämde mig för att lära mig salta som en vanlig människa, men insåg samtidigt att jag behövde en rejäl avgiftning för att klara mitt mål. Så under ca en veckas tid åt jag i princip bara mat som är ganska salt i sig och tvingade mig själv att inte salta. Fiskrom blev en livlina och vägen ut ur missbruket.
Och här sitter jag nu, fri från mitt saltmissbruk och sundare än någonsin. Jag saltar nästan aldrig på mat längre och de få gånger jag gör det så saltar jag med måtta. Målet är uppnått.
Hej, jag heter Anna och är nykter saltmissbrukare.
Min bästa vän och största fiende.
Men tillslut fick jag nog. Detta berodde på tre anledningar. Dels att jag plötsligt insåg vilka absurda mängder salt jag behövde för att känna smaken, dels att min pojkvän började salta mer och mer och dels att jag tröttnat på alla kommentarer och konstiga blickar. Så jag bestämde mig för att lära mig salta som en vanlig människa, men insåg samtidigt att jag behövde en rejäl avgiftning för att klara mitt mål. Så under ca en veckas tid åt jag i princip bara mat som är ganska salt i sig och tvingade mig själv att inte salta. Fiskrom blev en livlina och vägen ut ur missbruket.
Och här sitter jag nu, fri från mitt saltmissbruk och sundare än någonsin. Jag saltar nästan aldrig på mat längre och de få gånger jag gör det så saltar jag med måtta. Målet är uppnått.
Hej, jag heter Anna och är nykter saltmissbrukare.
Inspiration, Balmain
Nu ska jag sluta tjata
Nu ska jag sluta tjata, för idag har jag äntligen fått bada! Och det var lika underbart som jag hade föreställt mig det. Och jag blev sköntrött efteråt. All is good.
Som att gå i en rulltrappa
Kan ni tänka er att jag drog ihop mitt pick och pack och flyttade till Egypten, ett land jag aldrig ens besökt? Är inte det rätt crazy?! Ibland (som i morse) kommer jag att tänka på detta och förundras. Det är liksom alldeles för äventyrligt för att vara jag. Jag var i och för sig ganska nervös, men jag gjorde det i alla fall. Och en hel höst var Kairo mitt hem. Det känns så overkligt och out of character. Men bra på något sätt.
Vi har bara varit hemma i ca 2 1/2 månad, men det känns mycket, mycket längre. Det känns som vi gjort så fruktansvärt mycket sedan vi kom hem.
Sällan känns det som livet går i normal takt. Antingen känns det som att gå i en rulltrappa, allt bara svichar förbi eller som tiden står stilla. Varför finns det inget mellanläge?
Idag har tiden gått hysteriskt fort, klockan är snart ett och jag har inte klivit upp. Ångest. Så himla mycket ångest.
Vi har bara varit hemma i ca 2 1/2 månad, men det känns mycket, mycket längre. Det känns som vi gjort så fruktansvärt mycket sedan vi kom hem.
Sällan känns det som livet går i normal takt. Antingen känns det som att gå i en rulltrappa, allt bara svichar förbi eller som tiden står stilla. Varför finns det inget mellanläge?
Idag har tiden gått hysteriskt fort, klockan är snart ett och jag har inte klivit upp. Ångest. Så himla mycket ångest.
Inspiration, Gareth Pugh
Alla dessa mobiler
När det gäller sådant som mobiltelefoner har jag aldrig haft ett behov av att vara först med det "senaste". Mobil är en användbar pryl men ingenting mer. Det kanske är därför jag alltid har köpt billiga mobiler utan några finesser. Och det kanske är därför jag bara är inne på min tredje mobiltelefon sedan jag fick min första i åttan (alltså -98/-99). De flesta jag känner har betat av dubbelt så många mobiler på samma tid. Om den inte blivit stulen hade jag säkert fortfarande spelat snake på min Nokia 5110. Och om min pojkvän inte klagat på min anskrämliga mobil hade jag säkert fortfarande pratat en massa strunt i min Sony-mobil. Dessa omständigheter gör att jag trots allt är inne på min tredje mobil, en Samsung som har hängt med de senaste 3 1/2 åren.
Men nu känner jag att det kanske är dags att skaffa en ny i alla fall. Jag har börjat tröttna på att batteriet laddar ur på ett par dagar, att det inte går att ställa in larm och annat störigt den lilla manicken har för sig.
Och vore det inte lite häftigt med en kamera? Då skulle jag kanske kunna lära mig att mobilblogga också... Vad tror ni om det?
Och den stora frågan, vad borde en anspråkslös (när det gäller mobiler alltså...) tjej som jag köpa för mobil? Kom gärna med tips. Jag vill kunna ringa, skicka sms, ställa larm och en kamera vore ju som sagt inte helt fel. Den får gärna vara snygg också. Och prisvärd (läs: billig). Jag kanske inte är så anspråkslös när det väl kommer till kritan.
Men nu känner jag att det kanske är dags att skaffa en ny i alla fall. Jag har börjat tröttna på att batteriet laddar ur på ett par dagar, att det inte går att ställa in larm och annat störigt den lilla manicken har för sig.
Och vore det inte lite häftigt med en kamera? Då skulle jag kanske kunna lära mig att mobilblogga också... Vad tror ni om det?
Och den stora frågan, vad borde en anspråkslös (när det gäller mobiler alltså...) tjej som jag köpa för mobil? Kom gärna med tips. Jag vill kunna ringa, skicka sms, ställa larm och en kamera vore ju som sagt inte helt fel. Den får gärna vara snygg också. Och prisvärd (läs: billig). Jag kanske inte är så anspråkslös när det väl kommer till kritan.
Det blir bra
Jobbar till klockan åtta i Skärholmen idag (ja, du får gärna komma och hälsa på). Sen tar jag tåget till Uppsala för att umgås med min älskade pojkvän i några dagar. Och bada. Nu äntligen ska jag bada. Bli ett russin. Härligt va?! Jag längtar. Och så ska jag krama på Klara och Benjamin på fredag. Det blir bra det.
Men först ska jag försöka att inte somna här på jobbet. Lättare sagt än gjort kan jag meddela. Fy satan för lågkonjunktur och avlägsna shoppingcentrum. Hoppas ni har det roligare.
Men först ska jag försöka att inte somna här på jobbet. Lättare sagt än gjort kan jag meddela. Fy satan för lågkonjunktur och avlägsna shoppingcentrum. Hoppas ni har det roligare.
Inspiration, Julien McDonald
Att frilansa
Gud (vad har han med detta att göra?) ska veta att det inte passar mig att ha flera arbetsgivare. Det är ett evigt fixande och trixande med arbetstider, ett puzzlande för att få allt att gå ihop. Inget får krocka, men man vill samtidigt inte har för många dagar ledigt. För man måste ju få ekonomin att stämma. Sen gäller det att säga rätt saker till rätt arbetsgivare, alla måste tro att de är viktigast och har högsta prioritet. Att framställa allt i "rätt" ljus så att säga. Och det passar mig inte alls. Det känns som jag måste ha tusen saker i huvudet samtidigt. Inget får glömmas bort för då riskerar jag att dubbelboka. Och ingen arbetsgivare får tro att jag ser mitt jobb hos dem som sekundärt, för då kanske jag blir "utrensad" vid första bästa tillfälle. Att frilansa som butikssäljare är inte min grej.
Tänk om minnena försvinner?
Anledningen till bloggtorkan igår kväll var att jag grät, grät, grät. Min Skånemormor, mammas älskade moster och mormors bästa vän dog igår. Det är så fruktansvärt att jag inte kan förstå att det är sant. Att jag aldrig kommer träffa henne igen. Igår var jag jätteledsen, men idag är det bara overkligt. Har inte gråtit en skvätt på hela dagen. Det kommer kanske ikväll.
Jag är så rädd att alla minnen ska försvinna. Att jag ska glömma bort att hon blandade för svag saft, hur hon skrattade, hur hon såg ut i sin solhatt och blombuketterna hon gjorde till mig och min syster på våra födelsedagar.
Jag är så rädd att alla minnen ska försvinna. Att jag ska glömma bort att hon blandade för svag saft, hur hon skrattade, hur hon såg ut i sin solhatt och blombuketterna hon gjorde till mig och min syster på våra födelsedagar.
Inspiration, Giles
Frukostdejt
Vetekatten på Kungsgatan är det perfekta stället att äta frukostbuffé på om man inte vill spendera en massa pengar (vet att t ex Grand Hotells frukostbuddé kostar 260 kronor). För 95 kronor får man té/kaffe en massa god frukostmat som t ex yoghurt/fil med torkad frukt och nötter, bröd, pålägg, frukt, juice, minimuffins, m.m. Jättegott och mysig, gammaldags stämmning. Rekommenderas varmt.
Idag hade jag, L och Tove (och lilla S) frukostdejt där. Vi hade hur mysigt som helst och pladdrade en massa. Väldigt skönt med tanke på att gårdagen var en fruktansvärt jobbig dag (mer om det senare). Det är bra tråkigt att jag, L och Tove vi inte jobbar tillsammans längre. Jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka på the good old days...
Ensam vårdnad
Lider av svår Sopranosabstinens. Saknar mina extraföräldrar. Två avsnitt på raken skulle göra susen. Men pojkvännen har vårdnaden om maffiafamiljen. Funderar på om godis och Katt på hett plåttak hjälper. Försöker vara lösningsorienterad.
Frisk luft
Imorse åkte min pojkvän till Uppsala. Det tycker jag var dåligt. Jättedåligt. En dålig idé faktiskt. Vem ska jag då prata sönder? Och krama lite för länge? Och tjata på?
Som ni vet tänkte jag göra ingenting idag. Men något mäste man ju göra. Så jag tog en promenad till mammas jobb. Det var skönt. Skönt väder.
Sen gick jag till Apoteket (träffade kemtvättsgubben på vägen) och mataffären och nu ligger jag i sängen. Igen.
Som ni vet tänkte jag göra ingenting idag. Men något mäste man ju göra. Så jag tog en promenad till mammas jobb. Det var skönt. Skönt väder.
Sen gick jag till Apoteket (träffade kemtvättsgubben på vägen) och mataffären och nu ligger jag i sängen. Igen.
Fotostudio
Har jag sagt att min lillasyster är modedesigner? Det är hon i alla fall. Hon gör fantasiskt snygga kläder (jag vill ha allt men får inget...). Nu håller hon på att söka in till modeskolor i London och jobbar därför på att utöka sin portifolio. I lördags ställde C upp som modell och Julia som fotograf och mammas lägenhet förvandlades till en fotostudio. Här kommer lite bildbevis.
Jag har hittat mitt sanna kall
Jag har hittat drömjobbet! Läste DN i morse och det sa bara 'klick' (precis som för Kungen och Silvia). I tidningen stod det nämligen att Sverige är ett av de sista demokratiska länderna i världen som forfarande har en censurmyndighet som förhandsgranskar film för vuxna. Men Statens biografbyrå har inte censurerat en film sedan 1995 (då man censurerade Casino)! Detta borde rimligtvis betyda att medarbetarna på Statens biografbyrå tittat på film och rullat tummarna de senaste 14 åren! Efter denna notis i dagens tidning lär jag inte vara den enda som skriver ett långt genomarbetat ansökningsbrev till Statens biografbyrå. Synd bara att riksdagspartierna efter 14 år verkar vara på väg att dra i nödbromsen för denna fantasitiska verksamhet.
Trender
Håller ni med om att allt går rätt snabbt? Trender alltså. Vad man ska ha på sig, tycka, äta, göra på fritiden, vilken bil, tv, mobil man ska ha, hur man ska inreda sitt hem, var man ska åka på semestern. Det går snabbt, ändras nästan hela tiden. Det gäller alltså att vara rätt i tiden, d v s väldigt snabb med att anamma trenderna, om man ska hinna med detta enormt höga tempo. Man måste vara snabb som blixten om man ska hänga på en trend innan nästa skapats. Men vem hinner det? Det skulle man ju inte ens hinna om det var ens huvudsyssla här i livet.
Så varför försöker så många människor? Varför inte bara ge upp ett omöjligt uppdrag? Kan vi inte bara kollektivt skita i trenderna? Om ingen baserade sina beslut bl a på trender så skulle de inte få lika stor makt över vårt medvetande.
Med detta inte sagt att jag inte bryr mig om trender. Det gör jag. Men de senaste åren har jag lärt mig att se trender mer som inspiration än som rättesnöre. En resmålstrend kan göra att jag får upp ögonen för ett land/område som jag inte funderat över att åka till, en modetrend kan göra att jag ser ett plagg, färg, material eller stil i ett annat ljus. Men jag låter inte "trendsättarnas" åsikter bli mina rakt av. Trender borde vidga våra vyer inte handla om "rätt" och "fel" och skapa stress.
Eller vad tycker ni? Är jag ute och cyklar?
Så varför försöker så många människor? Varför inte bara ge upp ett omöjligt uppdrag? Kan vi inte bara kollektivt skita i trenderna? Om ingen baserade sina beslut bl a på trender så skulle de inte få lika stor makt över vårt medvetande.
Med detta inte sagt att jag inte bryr mig om trender. Det gör jag. Men de senaste åren har jag lärt mig att se trender mer som inspiration än som rättesnöre. En resmålstrend kan göra att jag får upp ögonen för ett land/område som jag inte funderat över att åka till, en modetrend kan göra att jag ser ett plagg, färg, material eller stil i ett annat ljus. Men jag låter inte "trendsättarnas" åsikter bli mina rakt av. Trender borde vidga våra vyer inte handla om "rätt" och "fel" och skapa stress.
Eller vad tycker ni? Är jag ute och cyklar?
Inspiration, Proenza Schouler
Minisemester
Jag och min pojkvän har precis kommit hem från en mysig middag hemma hos hans mamma. Känner mig väldigt mätt och belåten. Jag önskar vi kunde stannat längre, men min pojkvän ville hem och förkovra sig i Irans moderna historia. Och medan min pojkvän blir klokare passar jag på att kolla in en massa ytliga saker på nätet, balans behövs förstår ni.
Imorgon funderar jag på att göra INGENTING. Låter inte det underbart? Fast jag kanske gör ingenting lite väl ofta ibland. Men jag motiverar det med att jag jobbat hela helgen, måndag bllir därmed min helg. Det är väl okey? Vi behöver ju inte prata om att jag även är ledig torsdag, fredag, lördag, söndag och nästa måndag... Jag har alltså en massa dagar att göra ingenting, eller göra någonting. Funderar på en minisemester i Uppsala. Och att bada.
Imorgon funderar jag på att göra INGENTING. Låter inte det underbart? Fast jag kanske gör ingenting lite väl ofta ibland. Men jag motiverar det med att jag jobbat hela helgen, måndag bllir därmed min helg. Det är väl okey? Vi behöver ju inte prata om att jag även är ledig torsdag, fredag, lördag, söndag och nästa måndag... Jag har alltså en massa dagar att göra ingenting, eller göra någonting. Funderar på en minisemester i Uppsala. Och att bada.
Inspiration, Philip Lim
Dagens begär
"Stairway to the Stars" av Karin Mamma Andersson.
Jag längtar till hennes nästa utställning, känner ett starkt behov av att se hennes konst i verkligheten och glömma allt annat. Förtrollas.
Sköntrött
Vet ni vad jag vill göra? Jag vill åka och bada! Så som man gjorde när man var liten. Packade en väska med handduk och baddräkt och satte sig på bussen. Det var kallt ute men varmt och fuktigt i badhuset. Sen plaskade, simmade och bastade man. Och sen blev man sköntrött (ett uttryck myntat av mig och min syster för att beskriva känslan när man är trött på ett behagligt sätt, som när man varit och badat). Man släpar sig hem, luktar klor och mamma steker pannkakor. Kanske har man ett nytt simborgarmärke också.
Jag vill åka och bada.
Jag vill åka och bada.
När verkligenheten hinner ikapp en
Jag gillade lamporna, som tyvärr inte riktigt kommer till sin rätt på bilderna.
På Folkbaren var det livat. Men min partystämmning dog ut när verkligheten hann ifatt mig. Jag ska nämligen upp och jobba imorgon. Och jag är alldeles för gammal för att kunna festa halva natten och sen gå till jobbet som inget hade hänt. Nej, det var längesedan. Jag vill känna mig pigg och alert på jobbet, något annat gör det hela jobbigare än det behöver vara. Men jag trivs ganska bra med situationen. Jag kunde vara med några timmar, prata lite och ha roligt. Men nu ligger jag här i sängen och behöver inte skynda mig att sova. Istället kan jag varva ner i lugn och ro, kanske se ett avsnitt Scrubs. Och framförallt, jag behöver inte oroa mig för morgondagen. Det enda jag är orolig för är att jag inte ska kunna sova ordentligt innan min pojkvän kommer hem. Det går liksom inte att slappna av innan han är innanför dörren.
Sen kan jag meddela att taxi i Sverige är underskattad vardagslyx. Riktigt underskattad. Jämfört med Kairo så känns de svenska taxibilarna som kungliga transportmedel. Så ta en taxi och var glad.
