allteanna

Det första dygnet i Stockholm har varit hektiskt, men kul. Jag har fortfarande inte fått någon sömn att tala om och är i princip ett vrak. Ett lyckligt vrak. Det är så härligt att äntligen få återse familj och vänner. Och Stockholm. Man ska inte underskatta Stockholm.

Efter våffellunch och idoga försök att sova igår kom A och hämtade mig och min pojkvän för att åka på fest hemma hos J och I på Lidingö. Trots att jag såklart var dödstrött var det roligt att börja hemkomsten med en fest. Det blev en rolig och mycket sen kväll.


Julgran hemma hos J och I.


Mina nya halsband och kjol kom till användning.

Imorse vaknade jag utan att känna mig ett dugg utvilad av mina sex timmars sömn. Och det gick inte att somna om. Det känns lite som om min kropp sömnstrejkar. Eller att den har gett upp. Liksom slutat försöka sova.

Väl vaken lagade jag så kallad superfrukost till min pojkvän och gick sedan på en promenad med mamma och Molly. Och det slog mig hur harmonisk Stockholm är. Alla husen matchar varandra och inget sticker ut eller bryter den uniforma bilden. Stockholm är en ro för ögat jämfört med Kairo. Och så lugnt och så tyst. Och gatorna är dubbelriktade. Och människorna klär sig snyggt. Och man smälter in.


Superfrukost.


Vanadisvägen.

Efter promenad och fika med mamma så bar det av hem till L där alla denimtjejerna samlades för att adventsfika och uppdatera varandra. Hedersgäst var såklart lilla S, blott fyra månader gammal och världens sötaste unge. Vi hade det hur trevligt och mysigt som helst och det var så roligt att träffa alla efter hela fyra månader. Det är ett gäng riktigt härliga tjejer.


Fika hos L.


L:s fina gran.