allteanna

Har ni sett filmen Funny games? Gör inte det. Eller gör det om ni har lust. Ikväll såg min pojkvän den amerikanska versionen och med honom har jag tidigare sett den tyska. Ingen film har före eller efter detta tillfälle äcklat mig så mycket. Och ingen film har någonsin gjort mig så arg. Arg för att den existerar. Arg för att det finns människor som vill se den. Arg för att det finns människor därute som vill göra den. Arg för att det kanske finns människor som måste se något så extremt för att ens bli berörda. Jag kan inte annat än ta det personligt att denna film gjorts och ses av människor, det känns som om man blev knuffad i skolkorridoren i 7:an (tror aldrig jag blev det, men jag kan föreställa mig känslan). Denna film består endast av onska och våld. ENDAST. Inget hopp (om mänskligheten), ingen sensmoral, inget som tillför mänskligheten vetskap om något viktigt. Den lämnar betraktaren bara med en känsla av att människan i grund och botten är ond, med en perversion för våld. Detta äcklar mig. Och jag tar fruktansvärt illa upp. Kalla mig småborgelig, reaktionär, töntig eller vad tusan som helst men jag blir faktiskt vansinnig. Och så upprörd att jag kan gråta när denna film kommer på tal. Är det detta filmarv vi ska lämna vidare till nästa generation? Bara en massa våld och onska utan mening? Våld för våldets skull? Våld och onska rättfärdigat med estetik? Är det så svårt att göra film utan dessa ingredienser?