allteanna

Hemma efter första dagen på mitt nya jobb. Hur det känns? Jodå, det känns helt okey. Men jag känner mig väldigt ovan i situationen ibland. Inte när jag har en kund, men när jag inte har det. Vad ska jag då göra? Jag är van vid att man då tar en hög jeans och börjar vika. Eller gör något annat man vet behöver göras. Men jag kan inte den här arbetsplatsen, jag vet inte vad som behöver göras ännu. Och jag tycker inte om att vara ny och sämst. Jag vill lära mig allt NU. Jag vill inte behöva fråga en kollega så fort jag får en fråga av en kund. Jag vill veta. Men det kommer, jag vet.

Dagens stora snackis var dock att en stor tung glaslampa som hänger över kassadisken brakade ner i densamma när jag och butikschefen stod precis brevid. Jag skulle uppskatta att hennes huvud var cirka två centimeter från lampan. Glaskulor åkte åt alla håll och lamporna brevid slocknade. Det var riktigt läskigt. Vi var nog båda chockade ett bra tag efteråt. 

Nu är förresten min lägenhet ute på Hemnet. Konstig känsla att se sitt hem med andras ögon. Tänka sig hur främmande människor sitter och granskar bilderna för att hitta "fel" på lägenheten. Och periodvis undrar jag vad tusan jag håller på med? Jag älskar ju min lägenhet. Det är inget fel på den. Varför ska jag flytta härifrån? Men jag vet ju varför. För att jag vill bo med min pojkvän. För att jag vill dela mitt liv med honom.