Noll soltimmar



Två-tre minuter om dagen vinner vi, soltid alltså. Och snacka om att man behöver det, när såg man solen sist egentligen? Man blir så seg av att åka till jobbet i beckmörker och åka hem i samma svarta dimma. Men snart kanske det blir så pass varmt (eller ja, mindre kallt) att man kan våga sig ut på lunchen i alla fall. För som det är nu får jag noll soltimmar what so ever.

Vad gör ni för att hålla humöret uppe när det bra är mörkt och kallt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0